måndag, april 23, 2012

Hoppsan

Jag är ju inte sämre än att jag kan ändra mig. Det kan visst även muntergökar också göra.
I morse smet jag ut via källaren och hälsade på den ena muntergöken som mumlade ett hej tillbaka.

Sen...sen började han kommentera vilken skillnad det var på mig och undrade nyfiket hur mycket jag gått ner och kommenterade hur fantastiskt det var. Hoppsan! Det roliga är att det väldigt sällan är just män som kommenterar min viktnergång. Kvinnor är mer vågade vanligtvis.

Ja, så kan det gå.

Vet du att jag faktiskt har gått ner hela min kollegas vikt. Sjukt va?

5 kommentarer:

Anneli Stålberg sa...

Grattis, det måste kännas fantastiskt!

Maria Engelwinge sa...

Vet du vad jag tror? Jag tror inte män i allmänhet bryr sig lika mycket om vikten. Självklart finns det de som bara kan tänka sig supersmala tjejer, men de är ofta rätt unga. De män jag känner har inget emot att en kvinna har former och är rund. Men det behöver du inte bekymra dig för nu;).
Puss!

camillos sa...

Anneli; det känns fantastiskt!

Maria; så kan det kanske vara...eller inte. Vad vet jag...hur tänker män egentligen? ;)
Puss!

Annika sa...

Helt fantastiskt! Grattis! Ja, nu måste vi ses snart tycker jag! Kramkram YBF

camillos sa...

Annika; Ja, nu måste vi ses snart!
KRAM!