torsdag, december 31, 2009

Gott nytt år!

Årets sista dag är här och det är väl dags för årets sista inlägg.

Idag ska jag fotografera ett brudpar och därför är jag väldigt glad att solen skiner hysteriskt! Hoppas att jag gör ett bra jobb... Det börjar bli lite nervöst. Men det blir nog bra!

I kväll blir det fest hos min syster och då ska vi äta oxfilé, dricka skumpa och smälla raketer.

GOTT NYTT ÅR!!!

lördag, december 26, 2009

Ännu en bra-att-ha-grej

Här kommer ett litet inlägg sådär mellan alla julfiranden.

Tidigare i min blogg har jag berättat om en del bra-att-ha-saker som jag inte kan vara utan. Jag filmade en sådan och sen fick jag se att "Newyorkmamman" hade ett inlägg som visar att hon också skulle behöva en sån här:

Min lilla tratt (funnel) kommer från http://www.wilton.com/

God fortsättning alla bloggläsare!

söndag, december 20, 2009

Pepparkakshus och tända ljus

Idag kom min kompis S hit med sina tre barn. Tanken var att barnen skulle baka ett pepparkakshus alldeles själva.

Jaja, jag och S kunde inte låta bli att hjälpa till lite och det var nog tur för det tog tre timmar att bli klar...

Vi limmade ihop skapelsen med limpistol och barnen dekorerade med godis som de var nere i godisaffären och köpte.

Årets pepparkakshus blev alltså en radhuslänga, typ.



Sen var det dags för min fina kör att ha årets julkonsert och eftersom att jag har tagit en paus från kören så åkte jag till kyrkan bara för att lyssna.

Det var en ovanlig upplevelse och det var roligt att lyssna på hela kören. Annars, när man står mitt i sin egna stämma, så hör man inte helheten. Men det gjorde jag idag. Och det lät bra!!!

Nu blev jag verkligen sugen på att komma tillbaka till kören i januari. Äntligen!

Konserten avslutades med Billy Butt's låt "Julen är här". Den är faktiskt riktigt fin!




fredag, december 18, 2009

Jaha, så var det den där frågan om pojkigt/flickigt igen...

I morgon ska jag bege mig ut till den stora leksaksaffären för att hjälpa tomtefar med lite julklappar till barnen i min familj.

Jag kikade in på den stora leksaksaffärens hemsida för att kanske få något tips i förhand. Men jag blev mest irriterad.

Kanske för att jag nyss diskuterat pojk/flicksaker med sonens farmor som är så glad för att hon äntligen får köpa saker till sitt första barnbarn av flicksort. För henne har det öppnat sig en helt ny värld. Jag sa till henne att jag tycker att det är tragiskt att det ska vara så. Vaddå flickvärld/pojkvärld?




Men så började jag bläddra i den stora leksaksaffärens nätkatalog och fick se bland annat detta:

POJKSIDA - FLICKSIDA

Ser ni?

Men tänk om flickorna vill klä ut sig till Darth Vader eller pojkarna till prinsessa. Det går ju inte. Det syns ju tydligt. Framför allt så ser ju barnen detta själva och inser att Darth Vader är för pojkar och prinsesskläder är för flickor, ENDAST. Om man bläddrar vidare i den stora leksaksaffärens nätkatalog så är det till exempel bara flickor som leker med dockor och pojkar som bygger med tågbanor. Vem har på sig det lilla snickarbältet med plasthammare om inte en pojke!



Hur ska detta gå i morgon när jag vet att lilla treåriga J (som är min systers dotter) önskar sig en "pangare"...



När jag var fem-sex år gick jag på lekis, min mamma var hemma när jag var liten så jag gick aldrig på förskola (som då hette dagis). Jag var på lekis i tre timmar, varav en liten stund gick åt till att "leka skola" då vi övade oss på bokstäver och siffror och fröken gav oss guldstjärnor i våra skrivböcker om vi skrev fint, en liten stund var fruktstund.

Resten av tiden, som ju var ganska knapp, tillbringade jag i snickarrummet. Jag sågade, spikade och borrade både båtar och bilar. Det var alltid fler barn i snickarrummet och där var en trevlig stämning, kommer jag ihåg. Däremot kan jag inte minnas om det mest var pojkar (vilket det säkert var) eller fler flickor, men det var inte det viktiga. Jag var ett blygt barn, eller rättare sagt så blev jag det i vissa situationer. Men i snickarrummet blev jag duktig, självsäker och vältalig.


Jag vet inte vart jag ville komma med detta inlägg, men för att svara på sonens farmors fråga som jag fick tidigare i kväll:

- Skulle du kunna köpa en docka till W? (Sonens snart treåriga POJK-kusin)

-JA, det skulle jag!

Fast inte i år, för jag vet att lilla kusinen bara leker med bilar och då är det väl det han ska få.



Min son fick en docka av sin mormor när han var tre år. Han döpte den till Peter och han skötte dockan exemplariskt med blöjbyten och nappflaskor i ungefär ett halvår, sen tröttnade han. Då var det hans val att lägga undan Peter, men han fick i alla fall möjligheten att leka med dockor.



I morgon ska jag köpa en riktigt "pojkig" pangare till lilla J!

tisdag, december 15, 2009

Lucia, Jesus och några badankor...


I söndags var det Luciadagen. Jag minns barndomens Luciamorgnar med familjen då vi gick upp tidigt och fikade framför tv:n som sände Luciatåg från...Dalarna kanske? Mysigt var det i alla fall.

I år satte vi ingen klocka för att titta på Lucia på tv:n. Vi hade sovmorgon.

I går var min syster med familj här och fikade. Efter fikat satt jag och min treåriga systerdotter i fåtöljen och gosade. Vi brukar sitta och sjunga tillsammans hon och jag. Men nuförtiden vill hon bara sjunga hittapåsånger om kiss och bajs.
Jaja, hon kommer väl över den fasen snart, hoppas jag. Så att vi kan sjunga lite "vanliga" barnvisor tillsammans. Eller också får jag väl hitta på en egen kiss-och bajssång.

Jag har berättat tidigare i bloggen om mina söta små badankor som jag köpte på Gekås. De har bott i mitt badrum och stått så fint i fönstret, eftersom att jag faktiskt inte äger något badkar.

Nu tyckte jag i alla fall att det var dags för ett litet julbad (i handfatet...) så jag plockade bort dem i söndags och ställde i stället fram lite julsaker i mitt fönster.

När min kära syster med familj hade åkt hem i går upptäckte jag detta:
Hahaha! Undrar om det var lilla treåriga J som tyckte att mina badankor skulle få vara där mitt emellan Jesus och tomten. Eller stora sexåriga H?
Eller var det kanske min syster???



lördag, december 12, 2009

En ledig helg!

Japp, nu har jag äntligen börjat läsa "Den förlorade symbolen". Sen i september har jag läst åtta böcker för kursen som jag går och jag har inte vågat öppna Dan Brown's bok för jag vet att jag inte kan slita mig. Men NU!

Det känns väldigt skönt nu när kursen snart är slut och helt plötsligt har jag en massa ledig tid. Dessutom ska jag snart vara lite ledig över julhelgen vilket jag verkligen ser fram emot. Det behövs lite ledighet! Det har varit mycket denna höst och jag har inte haft lust eller tid till det som jag allra helst vill syssla med såsom kören och scrappandet.

På måndag ska jag gå på examination av datakursen som jag också har jobbat med denna höst. Vi är bara två i min grupp som är klara så vi ska gå på examination med en annan grupp. Det känns sådär...mest för att det jag ska presentera är en liten film där jag har lagt till min egen berättarröst och det är inte roligt att höra den, det kan jag lova! Men det får jag bjuda på!

Oj, nu snöar det! Små vita flingor dalar ner utanför mitt köksfönster. Tänk om det blir en vit jul i år!

I morgon är det ju redan den tredje advent så jag får nog plocka fram mina tomtar så att det blir riktigt juligt här hemma.

Nu ska jag förbereda maten jag ska bjuda på när sonens farmor och hennes man kommer på besök. Det blir kycklingfilé med mozarella, soltorkade tomater och basilika. Mums!

onsdag, december 09, 2009

Usch!

Idag var bara en sån där dag...

Jag hade en sån bra dag i skolan i går och humöret var på topp. Jag känner mig fri helt plötsligt. Det lilla som är kvar på min kurs ser jag fram emot och det vet jag att jag och kollegan kommer att fixa såå bra.

Så kom jag till jobbet idag....

Är det något som jag blir på dåligt humör över så är det faktiskt andra som är det.
Jag hatar att bli grinig på jobbet. Det passar liksom inte. Det går inte att vara grinig på mitt jobb. Men idag var jag det.

Usch!

Hoppas inte att mitt griniga humör smittade av sig på någon annan.

Ibland blir jag bara så trött på allt.
Besparingar.
"Ni får ingen vikarie idag för det finns ingen."
Nähä.
Skit i planer och tankar man vill spinna vidare på.

Jag skulle helt ärligt kunna tänka mig att sitta på ett kontor med en dator, en penna och lite Post-it's. Ja, eget kontor då, med stängd dörr. Ingen telefon. Ingen som gnäller. Helst inte jag heller.

Jag kanske inte ska jobba. Jag kanske ska fortsätta plugga. Och plugga. Och plugga.

Skit, nu måste jag skaka av mig detta humör. I morgon ska jag ju klä ut mig till afrikan. Då kan man inte gnälla.
På tal om det så har jag faktiskt haft en hel del fina stunder på jobbet idag. Jag lärde mig bland annat att blanda till brun färg av en femåring. Människobrun. Afrikamänniskobrun.

Det ni!

måndag, december 07, 2009

Tårar

Jag gråter ofta när jag ser på TV.

I söndags såg jag ett program om ett par som fick sexlingar.

Jag storgrät. Det var så mycket kärlek. Det var så mycket oro. Alla sexlingarna, som vägde knappt ett kilo var när de föddes, överlevde och växte sig starkare för var dag. Mamman blev jättesjuk efter förlossningen och var nära att stryka med, men hon klarade sig.

Jag grät och grät.



Ett annat program som jag har fastnat för är "Project Runway" som är ett tävlingsprogram där designers tävlar varje vecka för att hålla sig kvar till slutet av tävlingen då segraren vinner en massa stora vinster och får göra sin egen kollektion med mera.

Varför intresserar det mig? Jag tror att innerst inne i mig bor det en snygging som gärna skulle vilja klä sig så snyggt?

Jag storgrät i alla fall när Christian Siriano, denna lilla roliga människa vann säsong fyra. Jag storgrät!
I söndags började en ny säsong av "Project Runway" och jag gissar att jag kommer att följa den serien slaviskt.

Troligen kommer jag att storgråta när säsong fem's segrare är korad.

Storgråta!




torsdag, december 03, 2009

Till minne av mamma

I dag är det fem år sedan min mamma dog.


Pappa ringde från hennes sjuksäng vid sex-tiden på morgonen och sa att det var över och jag glömmer nog aldrig den känslan.


Fast jag visste så blev min första reaktion bara ett stort NEJ!!!!!


Jag var hos henne två gånger dagen innan hon gick bort. Hon hade då hamnat i koma och då förstod vi att slutet var nära. Jag satt hos henne på kvällen och när jag åkte hem vid midnatt så kändes det tungt.


Det gick så fort på slutet.


Bara någon vecka tidigare låg hon och sjöng med när vi spelade hennes favoritmusik på CD-spelaren. Hon hade sitt goda humör ända till slutet och hon skojade friskt med sjuksköterskorna.


Vår kyrkoherde Rune var hos mamma och det tror jag att hon gillade. Jag vet att de hade mycket mailkontakt under hennes sjukdomstid för Rune läste upp en del av hennes brev på begravningen.


För det är nog så att mamma gick inte bort, hon kom hem. För även om vi som blev kvar saknar ihjäl oss så vet jag att mamma har det bra nu och hon är med oss i våra hjärtan.


När jag tänker på mamma så kommer jag ofta att tänka på en sång som hon sjöng för mig och mina syskon när vi var små. Hon sjöng ofta för oss och det kändes så tryggt när hon sjöng denna sången:





Så nu tänder jag ett ljus för mamma som var så god och varm!



onsdag, december 02, 2009

Vintern är här...


I går morse blev jag ganska paff när jag upptäckte hur kallt det var. Ja, det var bara två minusgrader men det räckte visst för vår vattenpump att frysa till under natten. Men det är ganska gott att borsta tänderna med Loka.


När jag kom ut till bilen var det bara till att sätta på sig vantarna och börja skrapa rutorna och det är såå tråkigt. Dessutom har jag inte tid med sånt. Jag är oftast ute i sista sekunden och varje minut på morgonen är såå värdefull för mig. Det händer inte allför sällan att jag låter mobilen snoosa i en minut. Flera gånger varje morgon faktist. Så knäpp är jag.


Lilla pappa satte ut ett element i pumphuset, så vattnet tinade upp och kunde rinna i våra kranar igen. Puh!



Efter jobbet hämtade jag min systers båda barn, lilla J på förskolan och stora H på fritids. På H's begäran blev det hemgjord pizza till middag.


Först hjälpte lilla J till:



Hon tyckte visst att all skinka skulle ligga på samma ställe.


Sen var det stora H's tur att hjälpa till:



Tyvärr hann vi inte med att baka pepparkakor (som jag hade lovat), men barnen sa att det var okej om vi gör det nästa gång. Lilla J sa till mig:


- Du är bäst!


Ja, jag kan inte annat än att hålla med...


I morse var det sju minusgrader och jag behövde bara skrapa rutorna lite lätt för lilla pappa som ändå var ute och skrapade sin bil passade på att skrapa min med. *tacksam*


Nu när det nästan är läggdags ser jag att det är tio munisgrader ute. Nu räcker det va?Det behöver inte bli kallare. Tycker jag.


Godnatt!