tisdag, september 27, 2011

Rörigt värre!!!

Ojdå, har det verkligen gått tolv dagar sedan jag bloggade??? Hoppsan. Newyorkmamman påminde mig på "ansiktsboken". Jag har inte tänkt slutat blogga men just nu ... det har varit mycket! Förutom att jag som vanligt har jobbat så har jag fixat, grejat, sågat, borrat, slipat, städat, packat, rensat, målat och allt annat som tillhör när man renoverar huset. Fast här har allt hänt samtidigt kan man säga.
Min bror har byggt mitt kök som snart är klart, sonens plastfarfar har målat och målat, snickarna har bytt fönster och håller på att byta panelen på huset och vi som bor i huset har all ledig tid ägnat oss åt att plocka undan och/eller förberett för våra kära hantverkare.
Vi har rivit ut mitt gamla kök, öppnat upp mellan min och min systers del av huset och gjort ett tillfälligt vardagsrum till min syster med familj i mitt gamla kök. Så, just nu delar vi deras kök samt har ett öppet hus... Rörigt, eller hur?
Vi har dessutom tagit tag i vår konflikt med den där förbannade människan som verkar försöka lura skjortan av oss vad det gäller takomläggningen som inte blev så bra och/eller inte har blivit färdig. Vi har skrivit ett formellt brev med begäran om åtgärd och just nu orkar jag inte ens berätta om hur det ligger till...

Tja, förutom allt jag har berättat om så har vi väl försökt leva ett normalt li...vänta lite...jag glömde berätta att vi upptäckte en vattenskada under golvet i min systers vardagsrum....

Jag slänger helt enkelt in lite bilder så att du förstår lite av vad vi pysslar med här i huset nuförtiden:

Här är öppningen mellan "lägenheterna"

Jag tog mig faktiskt tid att medverka i en scrapmaraton förra lördagen och då gjorde jag årets första julkort.

Köket börjar bli klart!

Nya fönster, ny panel!

Mitt vardagsrum just nu. Ser du  ens soffan längst bort???

Trappan har slipats och målats.

Här har vi rivit en vägg i min systers vardagsrum. Det rummet som har vatten under golvet...
Jag har faktiskt hunnit med att gå på kalas en gång också. Och varit med i en fin musikgustjänst i kyrkan då "min" kör medverkade.

Jag hoppas inte att jag tar så här långa uppehåll från bloggen fortsättningsvis...så vi hörs snart?

Tyvärr har jag inte haft tid att läsa några bloggar heller men jag lovar att uppdatera mig så snart jag kan.

Kram från mig!

torsdag, september 15, 2011

En award till mig



Morran skickade en award till mig och följande frågor:

1. Varför började du att blogga?


Jaa...jag vet inte riktigt. Jag tycker om att skriva och jag drömmer minsann om att skriva barnböcker (som så många andra) så jag testade att blogga bara för att få skriva. Jag har tyvärr inte skrivit dagbok men att blogga blir lite som en dagbok för mig. Det var lite trögt i början då jag funderade mycket på vem som läser det jag skriver och varför men ganska snart var jag fast. Många har ett speciellt tema på sin blogg, vilket jag inte har. Jag skriver om lite allt möjligt. Och omöjligt.
 
2. Vilka bloggar följer du?
 
Jag följer bloggarna på min lista här till höger sen blir det ofta att jag klickar mig vidare till andra bloggar via länkar på mina favoritbloggar. Jag hinner inte läsa så många bloggar, tyvärr.
 
3. Vilka favoritfärger har du?



Blått är min favvofärg men jag klär mig mest i svart. Turkost och rosa gillar jag också. Lite "pastelligt".

4. Vilka favoritfilmer har du?


Jesus från Nasaret, Mamma Mia, Chocolat. Säkert fler som jag inte minns. Har du läst min blogg nyss så vet du vad jag menar...

5. Vilka länder drömmer du om att få besöka?


Jag vill se världens alla underverk, jag vill besöka Jerusalem, Paris (nä, jag har faktiskt inte varit där...), Rom och en hel del andra ställen när jag tänker efter. En jorden-runt-resa kanske skulle passa mig. Nån gång.


Okej, nu ska jag skicka denna award vidare så då gör jag det genast till Nim och Ellabella!

Tack Morran!

lördag, september 10, 2011

Dags att börja packa

Det är hög tid att börja packa resväskan nu. Nä, jag ska tyvärr inte ut och resa till något varmt land. Jag ska vara med i en scrapmaraton på lördag i nästa vecka. Det är över 150 scrapptokiga tjejer (och killar?) som sitter i en skolas lokaler i ca elva timmar och scrappar, fikar och har det hur trevligt som helst. Det brukar vara en massa tävlingar under dagen och förra året vann jag faktiskt en tävling.

Det är hur trevligt som helst att sitta med alla dessa kreativa människor och tillverka kort och album. Man får jättemycket inspiration av alla människor runt omkring en.

Åter till min packning. Jag vill ju ha med mig jättemycket grejer. Jag vill inte sitta där och sakna något som jag vet ligger hemma. Så det gäller att organisera mig riktigt ordentligt. Men nånstans måste jag ändå sätta gränsen...

I går var jag i min favoritscrapaffär i Sävedalen och köpte lite nya stämplar och jag ska faktiskt sätta mig vid mitt scrapbord nu och tillverka ett kort som jag har fått beställning på. Så jag hoppas att min iPod är fullt laddad för jag scrappar så mycket bättre med musik! Särskilt om jag kan sjunga med...

torsdag, september 08, 2011

Nobody greater than You

Jag har precis kommit hem från kvällens körövning och som vanligt är jag full av energi! Just torsdagskvällar är jag pigg länge. Jag skulle kunna passa på att möblera om eller så. Så här pigg är jag garanterat aldrig på en fredagkväll. Näpp, då slocknar jag allt som oftast i soffan med fjärrkontrollen i handen...

Vi har en hel del kul på gång i kören så det ser jag fram emot. En grej missar jag tyvärr i höst då jag ska på fest i Trollhättan samma dag men annars är jag med!  Bland annat ska vi sjunga en låt som heter "Nobody greater" som är så skön att sjunga.

Även om jag är skitpigg nu så ska jag faktiskt sätta mig i soffan och softa lite nu. Klockan är dock lite över tio på kvällen nu och jag ska ju orka upp i morgon.

Så dagens tips på hur man blir pigg är; sjung! Gärna i världens skönaste gospelkör!

Godnatt!

onsdag, september 07, 2011

Inled mig icke i frestelse...

...men frestelsen blev för stor...
Morran berättade om den nya Pollyblandningen och jag kunde inte motstå. Jag skulle verkligen inte köpa Polly idag men jag drogs in mellan godishyllorna och jag tror nästan att min hans greppade tag i en påse alldeles själv. Och scannade. Jag som aldrig ens köper Polly. Det var min pappas favoritgodis men själv blir jag aldrig sugen på just Polly.

Jag sitter i alla fall här och mölar... Fy skäms Camillos!

Jag kan berätta att det blir allra godast när man trycker in både en svart och en gul i munnen samtidigt.

Sonen är i stan med några kompisar för att käka på restaurang och gå på bio så jag är ensam hemma och får ha mina Polly i fred. Fast det hade jag fått ändå för min son är så duktig och äter inga sötsaker.

Idag ska jag se på "Bonde söker fru". Då ska jag fortsätta möla. Och skämmas...

tisdag, september 06, 2011

Fuskbyggare

Fasen att man inte har lite mer pondus! Att man inte har lite mer djävlar-anamma! När man inser att man har blivit grundlurad av en #&¤?"/% "hantverkare" så känner man sig så liten på jorden. Vad fasen kan lilla jag göra? Jag har lust att dra idioten i örat och slita hit honom så han gör det han ska (och redan har fått betalt för) men det skulle ju inte funka. Inte känner jag nån kriminell farlig människa som jag kan bussa på honom.
Inte har jag några pengar så det är väl ingen idé att stämma den djäveln heller.
Jag har lust att hänga ut en bild av honom på gator och torg så att fok som passerar kan kasta pil på hans bild. Eller kasta ruttna ägg. Fast egentligen skulle jag vilja göra det på riktigt och inte på nån bild. Men jag är inte heller kriminell så jag får väl bara sitta här och inse faktum. Jag har blivit blåst. Fasen vilken jobbig känsla det är. Känslan av att har blivit bedragen och grundlurad. Nu är jag trött på oärliga, kriminella personer!

Ronja Rövardotter sa "hit med lite farligheter" när hon skulle ge sig ut i skogen. Jag säger "hit med lite ärligheter"!!!!

Så, nu har jag morrat klart!

Annars är det bra. Själv då?

måndag, september 05, 2011

667

Nä det här går inte an! Jag fick syn på att mitt senaste blogginlägg var mitt 666:e i ordningen. The number of...ja, du vet vad. Så jag kände att det var läge att ändra den siffran lite. Detta är alltså inlägg nummer 667.

Jag är lite av en sifferfreak av nån konstig anledning. Inget matematiskt geni på något sätt men jag har lätt för siffror. Det är ju inte samma sak som just matematik.
Jag har lätt att komma ihåg telefonnummer, födelsedagar och koder och sånt. Något jag är urusel på däremot, det är att minnas filmer jag sett. Jag kan höra en titel, en skådis eller en handling men det spelar ingen roll. Jag måste nästan se en bit av filmen innan jag fattar att jag har sett den. Alltså, detta gäller inte alla filmer jag ser. Men en hel del. Mina favoritfilmer minns jag.

Det hade varit bättre för mig om en film hade haft en siffra som titel, då hade jag säkert kommit ihåg den. Eller en bokstav i kombibation med en siffra. Till exempel "Änglagård - tredje gången gillt" som jag såg i går. Den skulle kunna heta Ä3. Lätt som en plätt. Eller "Titanic" skulle kunna heta T1912. Fast...just dessa filmer minns jag ändå. Men du fattar vad jag menar?

Jaja, hursomhelst. Detta blev mitt 667:e inlägg och nu säger jag godnatt!

Så var det dags igen!

Jag hatar att ha saker som hänger över mig. Saker jag borde göra, samtal jag borde ringa, brev jag borde svara på och så vidare. Det är inte det att jag skiter i det eller att jag har glömt av det. Nädå, det kan gnaga i mig länge och så tänker jag att jag minsann ska ta tag i det där i morgon. Eller på måndag.

Som det här med bilbesiktning. I juni fick jag ett brev från bilprovningen som meddelade att de hade bokat in mig på en tid i september. Tiden skulle vara min om jag bara betalade in 300 kronor innan den sista augusti. Snällt, va? Brevet lade jag på elementet i min hall och där har det legat ända tills idag. Jaa, jag vet...hela sommaren. Jag har onekligen gått förbi det där brevet vid många tillfällen. Jag har inte tittat på det en enda gång sedan jag lade det där men i ögonvrån har jag ändå sett det ligga där. Jag kan nästan svära på att jag har hört brevet viska till mig. "Camillos - glöm inte att betala"
Jag måste besiktiga min bil innan nästa månadsskifte annars får jag körförbud. Fast...det kanske jag får ändå med tanke på vilken bil jag kör omkring med. Gammal och skruttig är den. Lite som jag alltså. Gammal och skruttig.


Som du förstår så betalade jag aldrig in de där trehundra kronorna innan sista augusti, alltså hade jag förlorat min bokade tid. Det visste jag. Jag visste också att det inte är så himla lätt att få en tid som passar mig. Jag menar, vem i hela Götaland kan besiktiga bilen en onsdag klockan 09.40? Inte jag i alla fall. Eller alla andra som jobbar dagtid.

Jaja, det jag ville komma till var att jag nu har bokat en tid som passar mig alldeles ypperligt. Det fanns gott om tider som passade mig. Så var det aldrig förr minns jag. Men nu kan jag släppa det. Nu behöver jag inte gå omkring och ha det hängandes över mig.
Fast nu kom nästa grej som hänger över mig. VAD kommer de att hitta för fel? VAD kommer det att kosta? VEM ska hjälpa mig att fixa felen? Förra året monterade jag faktiskt min nya lyktinsats alldeles själv och det är jag ganska stolt över. Och lite imponerad. Helt korkad är jag inte. Men när det kommer till att svetsa eller byta bromsarna...

En sak i taget va? Den dagen, den sorgen. Nu ska jag se på dagens avsnitt av IDOL!

söndag, september 04, 2011

Musik som berör

Jaha, så vi där igen. Musik som berör. Jag måste dela med mig av det vackra som nådde mina öron alldeles nyss. Det var en tjej som gjorde en audition i programmet IDOL som naturligvis fick en guldbiljett. Tjejen är bara sexton år! Jag hade missat programmet men satte på tv:n när denna sista audition precis skulle börja. Det var tur! Lyssna och njut!!


Moa%20kn%C3%A4ckte%20juryn%20med%20sin%20egna%20l%C3%A5t

Vilodag?

Är det inte så att söndag ska vara en vilodag? Det var väl tänkt så men i verkligheten funkar det sällan. Först jobbar jag ju hela veckan och har man ett stressigt jobb som jag har så är man helt slut på kvällarna. Så helgerna brukar ägnas åt allt som jag inte hinner under veckorna. Denna helgen blev det visst bara söndagen kvar till tvätt, disk och städning.

Hela fredagseftermiddagen/kvällen höll jag till i min systers kök där jag gjorde åttio smörgåsbakelser. Puh...men de var riktigt goda! Det var italienska smaker:



Idag blev det faktiskt en sådan bakelse till frukost. Den var lika god idag!

Ja, gårdagen var ju min systersons dop och det var en lyckad tillställning. Själva dopgudstjänsten var så fin! Min systers åttaåriga kille läste en vers och tände dopljuset, hennes femåriga tjej hällde upp dopvatten och torkade lillebrors huvud, min son var gudfar så han läste också en vers, jag läste en vers.
Min syster sjöng så fint till sin son och vi var några från kören som sjöng med i refrängerna. Sen sjöng vi "Vingslag" och det blev så fint.
Hur gick det för mig då? Lipade jag? Nja, jag bet mig i läppen och när det knöt sig ordenligt i bröstkorgen då fick jag mima lite. Men visst blev jag rörd!

Det var drygt sjuttio gäster på dopet och många av dem som jag pratade med var rörande eniga om en sak. Vilken underbar präst! Min ena systerdotter frågade om man fick lov att ta hem henne. Jag har skrivit om denna präst tidigare och jag kan bara hålla med, hon är underbar. Hon gör allt så lättsamt men ändå seriöst. Hoppas hon alltid stannar kvar i vår församling!


Jag hjälpte såklart min syster och hennes man med disken efter kalaset på församlingshemmet i går men även om där finns en sån där snabbdiskande diskmaskin så tog det sin lilla tid. Det var ju som sagt många gäster, många tallrikar, assietter, kaffefat, glas, kaffekoppar, skedar, knivar och skedar. Det tog aldrig slut!

Men när vi var klara var jag helt slut. Då var jag öm i hela kroppen och då var det skönt att få åka hem och slänga sig i soffan och bara vara. Trött, men nöjd. Jag säger som en av gästerna sa. Det här var ett dop att minnas.

torsdag, september 01, 2011

Musik ska byggas utav glädje...

...av glädje bygger man musik!

Jag har varit på höstens första körövning, äntligen! Det känns bra att vara igång igen. Det ÄR så kul med musik! Min dunderförkylning ligger kvar och retar mig lite i halsen men det gör ingenting, vi var fler som var lite förkylningskraxiga idag.
Höstens program är spikat och i oktober ska vi köra favorit i repris. Vi genomförde detta projekt som heter "resa mellan tvivel och tro" förra hösten. Det är så härlig musik, skriven av ett gospelsjungande par här i Göteborgstrakten. En av låtarna heter "Vingslag" och den ska vi även sjunga på lördag på min systersons dop. Vi är tyvärr inte så många på lördag men det gör ingenting heller för när man känner för ett musikstycke så sjunger man det så hjärligt och då låter det bra.

Här kommer ett klipp med "Vingslag" som är filmat under förra årets konsert:


video

Jag ska givetvis stå med framme i kören och sjunga på lördag men det finns stor risk att jag börjar lipa för det är så mycket känslor i denna fina sång. Jag tänker så mycket på mina älskade föräldrar som inte har fått uppleva min nya lilla systerson men nånstans kan jag tro att de finns med oss och om vi kunde höra dem så skulle de säkert sjunga med och samtidigt breda ut sina vida vingar över vår lilla familj. Min mammas äldre syster och yngre bror kommer till dopet och jag kan nog inte ens titta på dem när vi sjunger för jag ser så mycket av mamma i min moster men också i min morbror.
Jag vet, detta är ju en glädjens dag, men jag vet hur musik påverkar mig...jag får väl bita mig i kinden eller nåt.


Min syster, som också sjunger i min kör, ska sjunga en sång till sin son. Vi som är med från kören ska sjunga med i refrängerna på den också. Det är en helt underbar visa som Mojje (min favorit) har skrivit till sin son.
Ja, du tror rätt. Jag kommer nog att lipa då också. Min syster sjunger den så fint!! Här kommer en video med denna fina visa som jag hittade på Youtube:



När min syters båda barn döptes (de döptes samma dag) så sjöng jag och min syster "Det gåtfulla folket" och vår pappa spelade dragspel.

Nu är klockan nästan midnatt så jag borde gå och lägga mig. Doptavlan som jag broderat ska jag rama in i morgon. Sen ska jag stå hela eftermiddagen och ordna med smörgåstårtorna till dopet. Eller, rättare sagt, smörgåsbakelserna. Mums!

Godnatt!