onsdag, juni 30, 2010

Göteborgshjulet

Detta är mitt 300:e inlägg och det handlar om Göteborgshjulet som står så majestätiskt vid operahuset nere i hamnen i Göteborg.
Vi åkte hjulet i går, sonen och jag tillsammans med sonens farmor och hennes man.

Det är 60 meter högt och det låter inte så himla högt, tycker jag. Men när man åker upp så drar det i benen vill jag lova. Fast mest på första varvet, sen kändes det helt ok.

Vi fick åka sex varv så vi hann se en hel del i det vackra vädret. Det var skönt att det fanns aircondition i vagnarna...
Jag tittade mest bort över takåsarna fast jag var ju tvungen att titta rakt ner ibland också.

Vi fyra upplevde nog åkturen väldigt olika. Tur att det fanns händer att hålla sig i!

Jag filmade lite inne i vagnen också. Här kommer ett litet klipp som jag satt ihop:


måndag, juni 28, 2010

Billiga blommor!

Jag som älskar blommor har faktiskt inte köpt mig en enda blomma till mina utekrukor i år. Förutom mina pelargoner då. Men ändå. Krukorna har stått under trappen och gapat tomt alldeles för länge nu.

Men idag när jag och sonen bara skulle in och köpa jäst och middagsmat köpte jag massor av blommor. Det var nämligen rea på rosor i kruka och Margeriter med midsommarstång i. (Fast jag planterade utan midsommarstång...) Jättebilligt var det.

Om det är såå billigt så gör det inget om de inte håller hela sommaren. Det blir ju ungefär som att köpa en bukett för dyra pengar som ändå bara håller en viss tid i vasen.


Dessa rosor kostade bara tio kronor styck. Ändå blir det så fint!


Min ampel fick en lite dyrare blomma, 19.95...


Nu har mina älskade pioner slagit ut. Visst är de läckra?

Fast mest gillar jag nog de ljusrosa doftpionerna. Ljuvliga!

Idag har jag också testat min nya hushållsassistent igen.

Idag blir det ett ljust matbröd som just nu ligger och jäser.




söndag, juni 27, 2010

Jesusblomman

Jag fick en växt av Millan för många år sedan. Själva växten ser lite halvtråkig ut ganska länge men då och då (kanske vartannat år) börjar den blomma.

Min mamma kallade den för Jesusblomman. Det var nåt hon hade hört tror jag och namnet beror på att det alltid är tolv långa blad (apostlarna) och till slut kommer blomman upp (Jesus). Jag har aldrig hört någon annan kalla den för det namnet och när jag Googlade "Jesusblomman" så hittar jag ingenting om den. Det kanske bara var min mamma som kallade den för Jesusblomman.

Har du hört talas om det namnet nån gång?

Nu blommar i alla fall min Jesusblomma:


Okej Newyorkmamman, på din begäran kommer här receptet på munkarna:


2 äggvitor

5 dl socker

3 dl florsocker

2 msk vaniljsocker

4 msk potatismjöl


4 msk gelatinpulver upplöses i 3 dl kokande vatten. När det löst sig tillsätt 3 dl kallt vatten.


Blanda ihop allt. Vispa med elvisp i 15-20 minuter tills smeten tjocknar. Häll ut smeten i en form som du först lagt smörpapper i. Låt stå kallt ett par timmar.


Skär ut rutor.


Värm ett paket cocosflingor (200 g)

2 msk kakao

Rulla rutorna i cocos/kakao

Ställ kallt.

Går bra att frysa. Fast det behövs nog inte, för de går åt...


Lycka till!

lördag, juni 26, 2010

Midsommar på landet


Vi kom nyss hem från Frillesås där vi firade midsommar på sonens farmors lantställe. Vi hade en jättetrevlig midsommar med sill, jordgubbar, blomsterplockarpromenad, grill och mycket sol!






Jag och sonen sov över hemma hos hans farbror och faster så vi sov riktigt gott i riktiga sängar.

På landet hade de äntligen sågat ner en massa träd som vuxit sig jättestora så nu är det mycket ljusare på tomten. Här stod det sex enorma granar förut:




Ett annat träd som de sågat ner hade vuxit in i staketet, jag måste bara visa hur det såg ut:






torsdag, juni 24, 2010

Mumsiga munkar!

Jag har fått en begagnad hushållsassistent. Den är bara några år gammal och knappt använd. Den är jättefin!

Så jag var bara tvungen att inviga den stora degskålen med dubbla vispar. Jag gjorde munkar. Inte donuts utan såna där krämiga med cocos runt om. Smeten ska nämligen vispas i tjugo minuter och vem orkar stå och hålla en vanlig elvisp så länge?

När min nya fina apparat hade vispat smeten i tjugo minuter såg den ut så här:

Vilken härlig konsistens!

Sen fick smeten stå kallt i två timmar.

Sen var det dags att skära smeten i rutor och rulla dem i en blandning av cocos och kakao.

Jag tog med mig ett stort fat till jobbet. Alla gick åt!

Mums!


Nu önskar jag
alla mina kära bloggläsare
en trevlig midsommar!!!

tisdag, juni 22, 2010

Stenen

Nu har jag haft några jobbiga dagar. Det är så himla mycket som ska klaffa innan allt är klart med hur vi ska göra med huset. Min syster med familj ska köpa ut vår bror och flytta hit. Till huset, inte till mig. Men vägg i vägg. Det känns jätteroligt att ha min syster och hennes familj i huset.
Men det är i många led som det ska klaffa och i helgen var det strul med köparen av min systers bostadsrätt. Det verkar ha löst sig nu men jag har varit med förr och vet att livet inte är så lätt som det är för andra så jag ropar inte hej ännu...

Rent logiskt så vet jag att allt löser sig så småningom. Jag fattar det. Men fram tills dess så är det bara jobbigt.

Nu har stenen på mammas och pappas grav kommit tillbaka från stenhuggeriet så jag åkte och köpte lite blommor och planterade. Jag kollade också till sonens pappas grav som är bara några meter därifrån. Sen satte jag ner några blommor på min morfars grav som finns på samma kyrkogård, fast lite längre bort.

Min farfars grav finns inte kvar längre. Ja, min farmor låg också i den graven. Men henne fick jag aldrig äran att träffa. Hon dog när min pappa bara var sju år gammal. Pappa valde att ta bort graven i höstas.
Är det inte konstigt? Vi har ju ändå haft det som en liten utflykt, jag, sonen och min pappa. Vi brukade åka till farfars grav och vi köpte alltid glass i Sävedalen på väg hem. Vi kanske inte åkte varje vecka men det fanns alltid blommor på graven och fanns det ogräs så tog vi bort det när vi kom dit.

Men pappa började prata om detta i höstas för han ville inte belasta någon med den bördan att ta hand om farfars grav. Han visste ju att det bara var vi tre som brukade åka dit. Jag sa ändå till pappa att jag kan tänka mig att sköta den graven så länge jag kan. Men han hade bestämt sig.

Som att han visste att han snart inte skulle kunna åka dit själv längre. . .

lördag, juni 19, 2010

...och så fick hon sin prins!

I går kväll var jag på en mycket trevlig tillställning tillsammans med mina kollegor med mycket god mat, vin och en hel del sång.

Idag har det bara varit prinsessbröllop för hela slanten! Jag och min syster har suttit tillsammans i soffan och avnjutit en smarrig räkbakelse och en jättegod prinsesstårta.

Jodå, både jag och min syster fick allt torka tårar under vigseln. Jag tycker att både bruden och brudgummen var så vackra och de såg så kära och söta ut! Victorias klänning var jättefin, modern och stilren. Den passar henne bra!


Visst är tårtan fin!!! Den var god också!


Nu har min syster åkt hem men jag sitter fortfarande och tittar på bröllopet. Just nu har det vackra brudparet precis satt sig till bords för nu börjar bröllopsmiddagen alldeles strax.
Här kan ni njuta lite av brudparets kärlek:




onsdag, juni 16, 2010

Den kärleken, den kärleken...


Det pratas mycket om bröllop i alla medier just nu. Mest om vår kronprinsessas stundande bröllop såklart. På TV4+ har de visat flera bröllop, bland annat norska kronprinsens men också hans systers bröllop och idag sände de danske kronprinsens bröllop.


Jag tittade en stund på norska Märtha-Louise fina vigsel. Jag har aldrig intresserat mig för det norska kungahuset och jag har nog alltid tyckt att den där prinsessan verkar lite speciell med sina änglakurser och så...

Men vad jag grät när jag såg hennes vigsel på tv häromdagen. Det var så vackert och brudparet utstrålade en sån stark kärlek till varandra! Det syntes så tydligt i deras blickar att de hyser en varm kärlek för varandra. Ja, det var helt enkelt vackert att se! (Jag som mest var nyfiken på brudklänningen och allt det andra vackra runt omkring...)


Idag visas den danske kronprinsens bröllop. Hans brud Mary är ju så vacker så jag ville kolla in hennes klänning också. Ärligt talat så drömde jag som liten flicka om ett riktigt prinsessbröllop med en stor vit klänning och tiara på huvudet. Och en vacker prins såklart!
Kronprins Frederik av Danmark stod bredvid sin bror framme vid altaret och väntade lääänge innan Mary stegade in i den enorma kyrkan. Den långa stunden såg man bröderna stå och småprata och le. Undrar vad de sa till varandra?
När porten till slut öppnades var kronprinsen helt klart rörd av stundens allvar och stora tårar trillade ner på hans kind. Då var det kört för min del. Mina tårar trillade nerför mina kinder...

Det är nog så att det är kärleken som rör mig till tårar. Inte det faktum att det är ett stort och vackert prinsessbröllop, ett sånt jag drömde om som liten. För det kan jag nog bara fortsätta drömma om. :-)
Tja, kärleken är väl hel enkelt vacker!
På tal om vackert så har jag fått min mugg som jag målade i en keramikverkstad för ett par veckor sedan. Jag är i alla ganska nöjd!





lördag, juni 12, 2010

Bara sport!

Jag blir ofta irriterad när jag ser på tv. Ja, lika ofta blir jag glad, road och tårögd. Men alldeles nyss blev jag arg!
Jag tittade på "America's Funniest Home Videos"; AFV. Jag ska erkänna att jag faktiskt sitter i min soffa och skrattar åt vissa som snubblar, ramlar eller slår sig. Okej, det är lite roligt. Ibland.

Men det är skillnad på förnerdring och förnedring. Nyss visade de ett klipp när en pojke i femårsåldern satt på toaletten och storgrät. Man hör mamman stå och fnissa bakom kameran och hon frågar pojken varför han gråter. När han gråtit en stund så får han äntligen fram att han gråter så mycket för att han är magsjuk och att han inte kan kontrollera det som kommer ut där bak, om man säger så.

Är det roligt??? Stackars pojk! Hur tänkte hans föräldrar? Dels när de filmade det, dels när de skickade in filmen till tv?

Jag undrar hur de ska förklara det för pojken när han blir stor?

Grrr....

Jaja, nu ska sonen titta på fotboll på tv. Det verkar ju inte vara når annat vettigt på tv nu när VM har startat. Precis som vanligt.

BARA SPORT:

Den blomstertid nu kommer

I torsdags var det dags för skolavslutning och jag hade semester både torsdag och fredag. Skönt!

Sonen gick ur nian. NIAN! Ojojoj vad tiden går fort. Det var ju inte länge sen jag själv gick ur nian. Eller...jo det var tjugofem år sen. Men den känns som om tiden går fort. Ändå har det hänt ganska mycket på dessa tjugofem åren.

Sonen firades precis som vanligt med jordgubbstårta och min syster kom hit med sina barn. Hennes son firade sin allra första skolavslutning. Min bror var också här och käkade tårta.
Sen kom sonens farmor och plastfarfar och fikade. Så vi hade en trevlig dag!

Fast det var första gången som vi firade skolavslutning utan någon av mina föräldrar och det känns tomt...

På kvällen åkte sonen med skolan på avslutningsfest. Det var trerättersmiddag och dans och givetvis drogfritt. Det känns bra att skolan arrangerar det, på så sätt får man bort ungdomarna från det "traditionella" firandet nere vid sjön där man inte har nån koll på vad som händer. Sonen informerade visserligen mig att de tänkte gå ner till sjön efteråt men nu hade vi sån tur att det spöregnade så ingen gick ner till sjön.

Det var ganska komiskt när jag skulle hämta upp honom halv två på natten. Först körde jag genom ett öde samhälle och när jag kom fram till skolans parkering så var den full med bilar som alla stod vända åt samma håll. I bilarna satt mammor eller pappor som väntade på sina ungdomar som snart skulle komma med bussen. En hel del av de andra föräldrarna gick i samma skola som deras barn nu går i, en del gick i samma årskull som jag.
Det var i alla fall skönt att få hem sonen som hade haft jätteroligt och dansat halva natten!

Idag om en vecka ska kronprinsessan äntligen gifta sig med sin Daniel. Jag hör till den skaran av människor som tänker följa allt i min tv. Jag och min syster ska sitta hemma hos mig hela dagen och titta när de säger ja till varandra, vi ska äta gott och dricka gott. Hur gör du? Ska du titta eller bryr du dig inte?

Trevlig helg!

onsdag, juni 09, 2010

Heja Sverige!!!

Sent i går kväll tittade jag på en repris av ett program från nationaldagsfirandet i Göteborg. Ett firande där nya svenskar med pompa och ståt och en svensk flagga som present blir firade som nyblivna svenska medborgare.


Fredrik Lindström höll ett tal till alla dessa nya svenskar fast om de fattade någonting är svårt att tro, så fort som han pratar. Talet höll på i fem minuter och det gick mest ut på att prata ner de infödda svenskarna. Han sa i sarkastisk ton att svenskar är de mest normala människor i världen och att vi svenskar är livrädda för pinsamheter såsom att ringa på dörren hos en granne som stör. Man ringer störningsjouren i stället. Haha.


Han sa att det finns en massa kultur och traditioner i andra länder men här i Sverige har vi inte någon kultur utan vi är normala i stället.


Fredrik Lindström pratade om hur svenskar beter sig på en busshållplats, att alla tittar åt olika håll för att undvika titta på varandra för det skulle bli pinsamt (precis vad jag upplevde på tunnelbanan i Stockholm faktiskt). Han avslutade talet med att säga att vi behöver våra nya svenskar så att vi kan lära oss av dem att ta risken att möta en annan människa.


Jag kände under talets gång att jag blev irriterad. För det som han själv höll på med, det är väl det som definierar en svensk. Alltså pratat man "skit" om sitt eget och om de man lever tillsammans med. Är det nåt fel på att vara svensk nu? Ska man inte kunna vara stolt över att vara svensk? Att vara normal?


Här i Sverige är det ganska normalt att inte pruta i affären. Det är ganska normalt att inte aga sina barn. Det är ganska normalt att ha bestämda öppettider i butiker. Det är ganska normalt för oss.


I andra länder kanske det är ganska normalt att pruta i affären, aga sina barn och ha flexibla öppettider. Det är säkert normalt där.


Vad är normalt?

Varför kan vi svenskar inte bara helt enkelt vara stolt över Sverige och svenskarna? Varför kan inte vi svenskar bara vara stolta över vår midsommartradition och våra andra traditioner? Är svenskarna för rädda för att bli kallade rasist?


Jag får samma känsla som när man bjuder hem någon och man går omkring och ursäktar sig för att man inte har köpt nån ny soffa eller inte har tapetserat en enda fondvägg i hela huset eller att man inte ens har en studsmatta på tomten. Varför ska man ursäkta det man har (eller inte har)? Hade vi i Sverige haft traditionen att aga sina barn eller en sjukvård som gynnar de rika eller en diktator som har makten så hade jag skämts för vårt land. Då hade jag ursäktat å hela landets vägnar.


Men jag tycker att vi bor i ett fantastiskt land och jag skulle hellre vilja välkomna nya svenskar genom att överföra den positiva känslan som jag har över att bo i ett demokratiskt och vackert land!


Vad tycker DU?


Nä du Fredrik Lindström! Jag gillar inte ditt tal. Så är det. Normalt eller inte.


Vill ni se själva? Klicka HÄR och dra er fram till 14.20 i det långa inslaget. Talet är ca fem minuter långt.


I morgon ska jag ägna mig åt en väldigt svensk normal tradition, nämligen skolavslutning. Jag är så där konstig så jag ska bjuda på gräddtårta med jordgubbar. Eller är det för normalt?

lördag, juni 05, 2010

Härliga lördag!

Åhh, vad jag njuter av att vara ledig! Speciellt nu när det är så stressigt på jobbet.

I går kväll kom min brorsdotter hit och trots att jag både städade och lagade mat nästan hela kvällen så hade hon och jag en härlig kväll med mycket snack! Vi pratade en hel del om mina kära föräldrar och jag berättade för henne om hur det var förr, det som mina föräldrar berättat för mig men som min brorsdotter inte visste om. Både roliga och tråkiga saker som hänt i deras liv som är viktigt för de yngre generatonerna att höra talas om.


Det är ju faktiskt en stor skillnad på hur mina föräldrar hade det under sin uppväxt och hur det är nu. Båda mina föräldrar växte upp i arbetarfamiljer och jag vet att min mamma och hennes familj hade det ganska knapert. De hade det tufft många gånger men det var också ett hem fullt av kärlek, speciellt tack vare min mormor. Min mormor fick jag aldrig träffa eftersom att hon dog när min mamma var sjutton år men jag vet att jag hade älskat henne enormt mycket och det vet jag tack vare det som min mamma berättat för mig.


Sent i natt kom E, B och M från Stockholm till oss. De ska på konsert i dag och de sov hos mig i natt. Det var kul att få besök av dem fast vi inte hann umgås i så många timmar innan de åkte vidare hem till brorsan som också ska med på konserten i kväll.


Idag gjorde vi hemgjord pizza till middag. Sonen visar mer och mer intresse för matlagning vilket är kul. Så idag var det jag som hackade fyllningen medan sonen kokade tomatsåsen. Den smaksatte han riktigt bra! Sonens pappa gillade också att laga mat. Fast om han gjorde köttfärssåsen så fick jag koka pastan för det var ju inte lika roligt som att krydda och röra...

torsdag, juni 03, 2010

Gunnebo slott

Jag har egentligen inte tid att blogga för jag har sååå mycket på jobbet nu. Så när jag kommer hem från jobbet orkar jag ingenting. Mer än att tänka hur mycket jag ska hinna jobba undan i morgon...

Men idag stressade jag bara halvdag på jobbet. Sen åkte jag till vackra Gunnebo slott där jag hade möte med de andra hjärt-lung-instruktörerna här i kommunerna. Vi blev bjudna på lunch och gjorde utvärdering och planerade höstens arbete. Det var trevligt och framför allt så är det trevligt att bli uppskattad för sitt arbete för en gångs skull. I alla fall denna lilla del av mitt arbete...

Se vilket fint väder det är!:


Nu ska jag och sonen klippa gräset...

tisdag, juni 01, 2010

Keramik

Idag hade vi en trevlig utflykt med barnen på mitt jobb. Vi åkte buss och spårvagn till Slottskogen där vi åt vår medhavda korv med bröd. Sen promenerade vi till en keramikverkstad där vi alla målade varsin mugg. Sen ska de glaseras och brännas innan vi kan hämta upp våra konstverk.

Detta var ett ställe som jag kan rekommendera andra grupper. Man kan också ha barnkalas där. Eller bara titta in med sina egna barn. Mycket trevligt!

Som skolgrupp betalar man endast 50:-/barn och då får man måla en mugg. Men om man kommer som privatperson är det lite andra priser och då betalar man det som man väljer ur denna hylla (bilden visar bara ett urval):


Här står alla läckra färger som man målar med:


Så här ser min mugg ut:
Jag är allt lite nyfiken på hur den kommer att se ut när den är glaserad och bränd! Om du bor i Göteborgsområdet och är intresserad så kan du kika in på deras hemsida: