tisdag, augusti 30, 2011

Så många projekt...så lite tid!

Jag sitter vid mitt köksbord och dricker finkaffe och är ganska nöjd. Jag kommer precis från mitt scrapbord där jag har jobbat på ett projekt som blev klart idag. Jag vill gärna visa upp vad jag gjort men det ska bli en överraskning som jag inte ska ge bort förrän om drygt en månad. Risken finns att någon som ska på samma tillställning kanske eventuellt kikar in här nån gång. Jag tycker om att ge bort saker (när jag kan och har råd) men det roligaste är nästan själva överraskningen. Det är lite som ett sånt där tyskt chokladägg, fast utan godis. Eller...man kanske skulle kunna slänga in något sött i det jag gör ibland. En chokladkaka är ju ganska platt och det mesta jag gör är ganska platt. Men inte det som jag nyss gjort klart.

Herregud vad jag bygger upp förväntningar kring detta lilla projekt!!! Man skulle ju kunna tro att det är ett konstverk värt pengar som jag skriver om. Det är bara det att det är första gången jag gör just denna sak och...jag hade så kul när jag höll på och jobbade med det.

En liten smygtitt kan du få:


Här kommer ytterligare en liten smygtitt. Det är doptavlan som jag faktiskt har broderat klart, med feber och allt. Det var lite tufft men bara jag hade snytpapper i närheten så gick det ganska bra. Den är inte struken ännu och jag har ännu inte fått tag i en ram som passar. Men jag hinner innan lördag! Hoppas jag.

Så, jag är ganska nöjd idag. Jag ligger före i mina små projekt. I alla fall de viktiga. Jag har ju kvar det där lilla projektet som jag fick skärsår och svullnader i händerna av. Det där som nog ska bli en matte...tavla.

Jag har ett stort projekt som jag ska ta itu med nu. Det är varken roligt, stimulerande eller överraskande. Det är helt enkelt disken. Bläää, vad tråkigt det är att diska!

måndag, augusti 29, 2011

Trykcflesnsise

Åhh, vad det irriterar mig när jag ser ett stavfel i något av mina inlägg. Jag är lite för snabb på knapparna ibland och jag korrekturläser inte mina egna blogginlägg. Eller vad det nu heter. Alltså upptäcker jag mina fel alldeles för sent. Jättemånga har hunnit läsa det. Eller i alla fall de som råkat klicka sig hit idag.

Men nu är stavfelet borta och jag tänker inte tala om vilket fel jag nu har rättat till. Det man inte har sett...

...har man inte ont av!

En gamma hund...är jag


I kväll har jag tittat på ett program som heter något så tråkigt som "Sveriges historia". Det handlar om...sveriges historia så klart. Tyvärr sänds detta program samtidigt som de svenska hollywoodfruarna så jag zappade lite faktiskt. Men det var ändå historieprogrammet som var mest intressant. Jag menar, HUR intressant är det när en urblåst hollywoodfru från västsverige får femton fel på teoriprovet? Eller när samma osminkade madam påstår att tjänstemannen har fel när han säger att hon inte får lov att köra runt med ett svenskt körkort i Los Angeles?
Tillbaka till historieprogrammet. Det är Martin Timell och en skorrande kille som jag glömt namnet på som är programledare/historieberättare. Förra säsongen såg jag nästan alla program och jag hoppas jag kan se fler i denna säsong. Risken finns väl att jag råkar zappa precis när lilla Agnes Nicole limmar fast löshår i rumpan på sin fula hund och att jag blir så himla intresserad att jag glömmer växla tillbaka till historieprogrammet.

Nä, Martin Timell vinner detta slag precis som...Gustav Vasa kanske inte vann något stort slag men han var visst inte den man trodde att han var, den gamle kungen. Något som jag ångrar så här i äldre dagar (jamen jag fyller ju för sjutton fyrtiotvå snart) är att jag inte hängde med på historielektionerna i skolan. Det tråkiga är att jag minns precis vad jag tyckte då. Jag tyckte att det var helt ointressant att veta när gamla kungar som Gustav Vasa föddes eller dog. Jag tyckte att den kunskapen var helt oviktig och inte ämnad för mig. Jag vrålpluggade alla viktiga årtal och datum till proven vi hade men jag glömde allt lika snabbt som jag läst in dem. Synd. Tråkigt att jag resonerade så då. De är ju skitintressant med historia. Vår historia. Min historia.


Jag tror att det inte är mitt fel att jag resonerade sådär. Jag tror att det dels beror på att jag var en tonåring som hellre drömde om Kizz och George Michael än om Gustav Vasa och Christian Tyrann. Men dels måste det ha berott på skolan, på läraren, på sättet vi fick lära oss. Eller...vi fick väl inte lära oss, snarare läsa oss till lite siffror som var betydelsefulla. Tänk om vi hade gjort en teater av vår historia. Eller en musikal! Det hade ju varit hur fräckt som helst. Och lärorikt, tror jag.

Sent ska syndaren vakna, sägs det. Men det är aldrig för sent att lära en gammal hund att sitta. Eller...lära sig. Jag lär mig av Martin Timell och den där skorrande andra killen. Och det är kul!

Jag är tillbaka!

Hej på er, mina kära bloggläsare! Har ni saknat mig? Jag vet inte vad som hände. Bloggtorka? Inget att skriva om? För mycket annat att göra?
Hur som helst så blev jag helt knockad av en dunderförkylning i onsdags. Jag jobbade hela dagen (med hjälp av Panodil) men däckade helt när jag kom hem. Jag har legat sen dess. Jag är hemma idag också men hoppas att jag orkar jobba i morgon. Det är så tråkigt att vara sjuk. Så tråkigt att jag inte har något att skriva om.

Jag kan väl visa tre kort som jag gjort den senaste tiden. Här kommer två som en kollega beställde:


I går fyllde MBF år och i torsdags fick jag äntligen skicka hennes kort som legat klart ett tag. Eller...jag skickade faktiskt min syster till brevlådan då jag själv låg och feberyrade. Det är alltid lite speciellt att göra ett kort till någon som är så duktig på att göra kort själv som MBF är. Det är faktiskt hennes förtjänst att jag ens började scrappa en gång. Jag hade köpt på mig en låda med ett album och lite pysselgrejer men jag visste inte vad jag skulle göra med det. Jag tog fram lådan många gånger, öppnade det tomma albumet, kände på dekorationerna och klämde på limstiftet men jag lade alltid tillbaka allt i lådan med en suck. Jag hade ingen inspiration...

En gång när jag var hemma hos MBF satt jag och bläddrade i hennes scrapalbum. Hon har bott i USA i olika långa perioder och har köpt en massa roliga grejer till scrapbooking där. Det är skitbilligt i USA... Nästa år ska hon åka dit på besök. Undrar om jag kan få skicka med en liten, liten lista?
I alla fall. När jag hade bläddrat i hennes album fick jag den puff jag behövde och sedan dess är jag fast. Och jag älskar det! Tack MBF! Här kommer en liten filmsnutt på kortet jag gjorde till henne. Jag kunde inte bara ta en bild för då skulle du inte se de söta små blommorna svaja inuti kortet:


video

Nu är det faktiskt dags att ta tag i nästa kort jag ska göra. Det är ett dopkort till min lilla systerson som döps på lördag.

Jag hoppas bara att ingen annan har blivit smittat av min förkylning. Min bror var här varje dag förra veckan och kaklade i mitt blivande kök och nu ligger han med feber och halsont. På lördag måste alla vara friska!

måndag, augusti 22, 2011

Godnatt

Åhh, vad härligt det är att gå och lägga sig nyduschad i en nybäddad säng! Godnatt!

torsdag, augusti 18, 2011

Vargen kommer!

Fast om min kära bror skulle ropa "vargen kommer" så skulle jag aldrig tro honom. Så har det nog alltid varit. Jag vet inte hur många gånger han har busringt till mig. Det var länge sedan nu men på den tiden när han höll på som mest hände det att en stackars telefonförsäljare inte blev trodd för den han var. "Brorsan, lägg av" brukade jag säga så många gånger att telefonförsäljaren gav upp. Det var i och för sig kanske bara bra.

Idag när jag var på jobbet fick jag ett MMS från min kära bror. Han och min svåger håller på och installerar mitt nya kök så han skickade en bild till mig. Denna bild, kan du se felet?;


Jag blev allt lite nervös och det gick åt många sms innan jag helt kunde pusta ut. Som sagt, man vet aldrig om han skojar...

Så här långt har de kommit:


Nu ska jag och sonen städa undan i köket och börja montera lådor.

En arbetsdag till, sen är det helg. Min första vecka har gått ganska fort ändå. Skönt!

onsdag, augusti 17, 2011

En liten saga kanske?

Det var en gång för länge sedan ( i går faktiskt) i landet Mini. Där fanns det åtta miniskruvar, en miniskruvmejsel, en miniram och en jättehand.



Det var väl en bra början på en saga? Inte? Nähä, men jag kan berätta att efter två plåster och en svullen handflata så har jag gett upp. Det blir ingen fortsättning på min saga om det ska vara på det här viset. Inte en chans. Nu snackar jag ändå bara om åtta miniskruvar, det är ju inte så många kan man tycka. Men redan efter den andra skruven började jag förstå vart det barkade hän. Det började göra ont i handen. När jag senare var tvungen att klistra på det andra plåstret var jag inte bara irriterad utan riktigt förbannad. Då fick miniskruvmejseln utvisas från landet Mini och jättehammaren från landet Verktygslådan invandrade. Det hjälpte inte. De sex sista skruvarna skruvades fast endast med jävlaranamma.

Så, nu överger jag landet Mini och väntar på att svullnaden har lagt sig och såren på mina fingrar läkts. Då kanske, kanske jag färdigställer sagan. Som kanske inte ska bli en saga. Som kanske ska bli en mattelåda. Eller också har jag hunnit bli så öm och förbannad så jag skickar hela landet Mini i soptunnan.

Så, nu vet du det!

Dessa små varelser!

Tänk vad små varelser kan framkalla starka känslor. Som tidigare idag när jag satt bakom ratten och fick syn på att det kröp en spindel på mitt ben. En sån där med liten rund kropp och jättelånga ben. Helt okontrollerat började mina armar och ben att vifta och min hand slog mot benet upprepade gånger. Jag pratade högt för mig själv också. Eller var det till spindeln jag pratade, kanske? Spelar ingen roll, jag var ju ensam i bilen. Förutom den där förbaskade spindeln då. Jag letade efter första bästa ställe att stanna medan jag fortfarande viftade och pratade till spindeln. Ja, jag var tvungen att stanna och mörda den lilla långbenta saken för vem vet vad den skulle kunna ta sig till. Den skulle ju kunna attackera mig, bita mig, äta upp mig. Minst.

Men när jag stannade syntes den lilla rackaren inte till. Borta. Puts väck. Men min olustiga känsla var inte borta. Då kan man fundera på det där med att alla djur och microorganismer minsann behövs i vår värld, att alla har en speciell uppgift. Men HUR tänkte Gud då? På vilket sätt behövs den där äckliga lilla spindeln? Han kunde väl ha skapa söta, fina och färgglada spindlar. Som är så söta så att man inte kan bli rädd för dem. Som är så söta så varje människa som får syn på en utbrister; Åhh, så söt!

Det finns redan små varelser som är precis så där söta och fina så att varje människa som får syn på en utbrister; Åhh, så söt! Jag menar bäbisar. Man kan ju inte prata om annat just idag. Denna dag som hela svenska folket, ja kanske hela världen, har väntat på. Denna dag då vi äntligen fick beskedet att kronprinsessan är gravid. Åhh, så sött!
Tja, då kan man pusta ut. Tronföljden är säkrad. Men framför allt så är det en fantastisk nyhet för Vickan och Daniel precis som det är för varje par som önskar sig ett barn. Jag önskar dem lycka till i alla fall och nångång i mars 2012 kommer väl jag också vara en av dem som utbrister; Åhh, så söt!

Där förstår jag precis vad Gud tänkte. Finns det nåt finare på denna jord än ett litet barn?

tisdag, augusti 16, 2011

Två olika projekt börjar ta form

Ja, så var man inne i vardagslunket igen. Jag började med två studiedagar som har varit ganska intensiva.
Jag hade med mig mitt sagohus/språklåda till jobbet men jag håller redan på med mitt nästa projekt. Om det blir mattelåda eller språklåda har jag inte riktigt bestämt mig för ännu. Det blir inte i "låd"form, det vet jag i alla fall. Än så länge består det av en bräda, tyg, guldfärgade ramar och gångjärn.


Som att jag inte redan har fullt upp med alla andra projekt...
Det börjar faktiskt bli dags att börja packa ner mina köksgrejer nu. Snart!

Idag började sonen, min bror och min systers man att sätta upp de första köksskåpen!! Jippi!!!



Åhh, vad jag längtar till det blir klart!

söndag, augusti 14, 2011

Söndagsångest

Jag som skulle få så mycket gjort idag... Hela dagen har nästan gått och det enda vettiga jag gjort är att jag har diskat och tvättat en maskin tvätt. Sen har jag planlöst irrat omkring och plockat lite här och lite där. Inte fick jag packat något idag som jag hade tänkt. Inte har jag målat som jag också hade tänkt göra.

Det är nog söndagsångest. I morgon börjar allvaret igen. Semestern är slut.

Jo, jag kom på att jag har klippt gräset också. Duktigt va?

Sonen jobbar i kväll så det är lugnt och tyst. En stund till. Men när sonen kommer hem är det nästan dags för mig att gå och lägga mig.

Söndagsångest, sa jag det? Jo, så är det nog.

lördag, augusti 13, 2011

Drevat och klart!

I går byttes båda fönstren i mitt vardagsrum. Utanför hänger det plast eftersom att fasaden inte är klar ännu så jag står fortfarande inte vid mina nya fönster och tittar ut. När vår flytt i huset är klar så kommer mitt vardagsrum delas upp i två rum varav den ena halvan ska bli mitt sovrum och den andra halvan ska bli min systersons sovrum. Väggen som ska byggas mitt i rummet är faktiskt den enda vägg som ska byggas så att våra lägenheter delas. Men innnan dess ska köket bli klart, toastolen i mitt nya badrum ska bytas och vi ska packa och flytta över våra grejer.

Det som nu är mitt kök ska senare bli min systerdotters sovrum så där blir det en del att greja med när köket ska monteras ner. Men det känns som att det närmar sig en flytt nu. Det blir nog extra skönt för min syster med familj som bor väldigt trångt i sin del av huset just nu.

Här har snickarna precis monterat ner det en fönstret.
Här sitter min systers man och drevar (isolerar) runt det ena nya fönstret.
Jag har berättat tidigare om besöket till tandläkaren i grannbyn efter sonens olycka tidigare i somras och om hur otrevlig han var. Men i går ringde jag till tandläkaren här i byn som har öppet efter sin semesterstängning. Jag fick prata med en vänlig sköterska som bokade en tid till sonens ordinarie tandläkare redan på måndag. Det känns skönt att han får gå dit och att tänderna blir ordentligt kollade.
Jag ringde även till Folksam i går för att fråga om vi får ersättning för ambulanstransporten. Jag fick en räkning på 150 kronor. På Folksam fick jag prata med en jättetrevlig man och han betalade genast ut pengarna för ambulanstransporten.

Det känns bra att det finns trevliga människor. Det finns hopp för mänskligheten!

fredag, augusti 12, 2011

Sagan om den lilla lilla gumman

Ja, så kom äntligen det sista som behövdes till mitt lilla sagohus. Det lilla lilla bordet, den lilla lilla stolen och den lilla lilla pallen.
Möblerna är av plast och modell äldre så de var inte så himla snygga men jag pimpade upp dem lite med tyg och dubbelhäftande tejp.



Min femåriga systerdotter fick äran att höra sagan för första gången och hon gillade den! Fast hon tyckte att den var lite kort. Åh är den redan slut, sa hon.

Hon fick givetvis prova alldeles själv och då fick hennes mamma och lillebror lyssna till hennes version av sagan.



Vad bra, då tar jag med mig mitt sagohus till jobbet på måndag! Vill du också höra (läsa) sagan? Varsågod!

video

torsdag, augusti 11, 2011

Ut med det gamla!

Idag blev det allra första fönstret utbytt i vår gamla kåk. Så nu skulle man kunna tro att jag har satt upp gardiner, monterat fönsterbräda och radat upp mina pelargoner. Man skulle kunna tro att jag står vid fönstret och tittar ut på det växlande vädret. Man skulle kunna tro att jag testar att öppna och stänga det nya fönstret om och om igen.



Man skulle kunna tro det.

Men... nu är det så att det allra första fönstret som byttes var ett källarfönster.
Dessutom är jag inte sån att jag älskar att vistas i källare alltför länge.
Där finns det ju spindlar. Möss kanske? Jaa, så töntig är jag...

Ut med det gamla...


...och in med det nya!

Vet du vad? På måndag börjar jag jobba igen........men jag som trivs så himla bra med att ha semester!!!

Jag vet en sak som jag börjar längta efter och det är att börja sjunga igen!! Jag har redan tjuvkikat på höstens program och det ser bra ut. Kommer att bli såå kul!

Idag kom svaret från Afrika

I november förra året skickade jag ett brev till vårt fadderbarn Bourama. Idag fick vi svar!

I kuvertet låg det tre varianter av brevet. Först det brev som Bouramas pappa skrev den 18 maj på deras språk som jag inte kan identifiera. Sen har någon översatt brevet till franska som är det största språket i Mali. Till slut har någon översatt brevet till svenska. Det är kortfattat precis som man kan förvänta sig. I följebrevet står det just det att många kulturer är ett muntligt berättande folk och inte är vana vid att skriva brev. Men jag tycker ändå att det är ett trevligt brev och det står så här:

Hej!
Bourama har fått brevet och fotot. Han och hans familj är mycket glada. Vi är tacksamma för att ni skickade det. Vi önskar att Gud skänker er ett långt liv tack vare er vänskap. Här är det inte så kallt utan det är soligt och det blåser.

Nu ska jag svara Bourama. Undrar vad jag skrev sist? Det får ju inte stå samma sak. Det är ju i alla fall sommar nu, sist var det höst och kallt. Sen var det ju det där med foto. Jag finns sällan framför kameran...

onsdag, augusti 10, 2011

Jobbar lite till då...på semestern!

Jag kan inte låta bli. Jag vill ju bli klar så jag kan ta med mig mitt lilla sagohus till jobbet på måndag. Häromdagen vann jag en auktion på Tradera så snart dimper det ner ett litet litet bord, en liten liten stol och en liten liten pall i min brevlåda. Men ingen stäva. Men jag har gjort en stäva. Min lilla lilla gumma får bli modern och använda sig av en stäva i svart plast. Jag tog bort svampen på en sån där liten grej som jag har när jag scrappar och ska dutta färg på nåt, du fattar precis va? Sen tog jag bort den lilla flärpen från en kork till en svart bläckpenna och satte fast i den lilla grejen. Solklart va? Okej, så här blev det:

Till höger står alltså den lilla lilla gummans lilla lilla stäva.
Nu väntar hon bara på sina möbler...
Om du undrar så håller jag på och springer runt och velar som vanligt. Jag höll på att möblera om och städa lite förut för idag kom snickarna som ska byta ut alla våra fönster och de måste ha lite fritt utrymme framför alla fönster. Jag vet inte hur jag hamnade vid mitt skrivbord. Jo! Jag hittade ju den där korken som jag byggde stävan av.

Ställningar byggs ute i regnet.
Så när stävan var klar ville jag dekorera husets enfärgade sidor lite mer. Då föll blicken på väggen framför skrivbordet där fyra små minitavlor hängde. Jag monterade genast ner dem. En bild per sida blev det:

Själva stugan är ju med på en av bilderna!
Då var det ju så att jag satt med fyra små ramar utan bilder och den pedagogiska hjärnbalken i mitt semesterslöa huvud gick genast igång. Jag vet precis vad jag ska göra med ramarna men det tänker jag inte berätta här och nu. Men jag kan avslöja att det har med jobbet att göra. Nu börjar jag nästan längta till jobbet lite. Bara nästan.

tisdag, augusti 09, 2011

Det är jag värd. Eller hur?

Äntligen! Som jag har längtat! Hela sommaren har jag gått och klappat på både lila, vita och svarta varianter. Hela sommaren har jag läst om den på nätet. Flera gånger har jag varit på vippen att ta med mig en hem när jag stött på en men lika fort ångrat mig. Ska jag? Ska jag inte? Har jag råd? Ska jag ta mig råd? Ska jag råna en bank? Skämt åsido så tog jag mig råd idag för visst sjutton är jag värd en sån här fin sak:






Den allra första koppen blev en Latte. Och en till min syster och en till hennes man.

Mums!!!
Det är inte utan att jag skäms lite med tanke på hungern i Afrika...där kom jag av mig lite.

Visingsö i bilder

I går...eller idag...jag sitter här och skriver och klockan passerar väl midnatt typ nu. I alla fall. I dag, måndag, åkte vi på en liten tripp till vackra Visingsö. Vi är jag, sonen och min syster med familj. Alla sju får plats i deras bil vilket är väldigt praktiskt. Här kommer lite bilder från dagens utflykt till den historiska ön mitt i Vättern:














söndag, augusti 07, 2011

Här går det undan!

I går upptäckte jag att jag hade broderat med fel färg på en tråd...jag hade visst tagit den mörklila när det skulle varit den ljuslila. Men det var bara en tråd så jag repade upp den och började om med den rätta tråden. Tänk om det hade gått så här fort:

video

Nu har min syster med familj kommit hem från sin campingsemester så äntligen fick jag gosa med den lilla 6-månaderskillen. Ja, det var roligt att se de andra också men de är inte lika gosiga. Hihi...

I alla fall. Nu när hela storfamiljen är hemma ska vi försöka oss på att börja bygga ihop mitt blivande kök. Hoppas att allt går smidigt och att vi slipper alltför många IKEA-vrål.
På nåt sätt känns det skönt att det är regnigt just idag för då gör det inget om vi jobbar inomhus hela dagen.

lördag, augusti 06, 2011

HIMYM

De senaste veckorna har jag och sonen tittat på "How i met your mother" (HIMYM) varje kväll. Vi har lånat min systers dvdboxar och vi har nog sett två-tre säsonger nu.



De senaste kvällarna har jag broderat samtidigt. Två flugor i en smäll liksom.

Tja...det går inte fort. Jag som inte broderat nåt på flera år. Men det var roligare än vad jag trodde.
Asch, jag har för många hobbies. Jag hinner inte jobba. Tur att jag har en veckas semester kvar!

fredag, augusti 05, 2011

Pssst, MORRAN!

Först och främst vill jag tacka Newyorkmamman, Morran och Anna för en mycket trevlig bloggfikastund tidigare idag! Vi satt ute under en stor markis på caféet i botaniska trädgården och åt, drack kaffe och pratade om lite allt möjligt.

Jag hade med mig små presenter i form av bokmärken som jag gjort själv. Ja, plus en liten bok för bara ett bokmärke verkade så fjuttigt.


Nu till rubriken på detta inlägg. Morran här kommer en liten film, bara till dig: (jaja, ni andra får titta också)


video
Hoppas du får till det nu! Jag har lagt in Morrans video i min blogg igen, funkar det att klicka på den, här borta till höger?

Uppdatering:
Jag skäms!! Jag inser nu att det knappt syns på videon här ovanför...lätt att följa de instruktionerna va? Hmm...det som såg så bra ut på min skärm, även i fullformat. Så kan det gå när man ska göra sig till...
Jag försöker förklara här då; När du trycker på DELA under filmen kommer det upp en liten ruta BÄDDA IN, klicka på den. Anpassa sedan storleken på videon till 200 i bredd (prova dig fram) . Sen kopierar du texten och klistrar in i HTML-gadgeten på bloggen. Capice?  :)

torsdag, augusti 04, 2011

Bloggfika

I morgon är det dags för bloggfika då jag ska få träffa Newyorkmamman och Morran. Kanske några fler?

Newyorkmamman har jag känt sedan första klass i skolan för sisådär...många år sedan. Vi hade i alla fall en hemlig klubb i den övergivna stugan bredvid våra hus då jag var Ca och hon var Ka. Det var där vi testade att snusa yttepyttelite grovsnus som vi snodde från min brorsas snusdosa. Vi blev så yra i huvudet så vi fick hålla i oss i stugans väggar minns jag. Det var första och sista gången för mig. Undrar om Newyorkmamman har provat igen? *hihi*

Morran har jag aldrig träffat men jag har läst hennes blogg länge. Jag har till och med sett en intervju med henne på Youtube. Känns nästan som att jag har träffat henne.

Det här med att läsa bloggar är kul. Alla bloggar är så olika och när man läser en blogg skriven av någon man inte känner så känner man sig lite inbjuden till den lilla världen. Bloggens värld alltså. Eller också känns det nästan som man gör intrång. Eller att man snokar. För ibland är jag inne på nån blogg och då klickar jag mig vidare till en annan blogg som den personen har på sin blogglista och därifrån kanske jag klickar mig vidare igen. Och igen. Ja, du fattar? Cybervärlden är stor...

På både Newyorkmammans och Morrans bloggar är det en öppen inbjudan till bloggfikat så det kanske dyker upp massor av bloggare, i så fall är de säkert lika intressanta och intelligenta som dem.
Herregud, nu börjar jag bli lite nervös! Vad har jag att tillföra denna grupp av människor?
Vad ska jag ha på mig? Vilken väska ska jag ta? Var ska jag parkera?
Åh, alla dessa viktiga frågor...

Jag tar med mig själv som jag är. Och kameran. Absolut kameran med tanke på miljön vi ska vistas i. Och kanske nåt mer?

Vi ses! Eller?

onsdag, augusti 03, 2011

Fred på jorden

Mitt broderi kom idag. Jag borde väl börja men i stället har jag börjat föra över gamla VHS-filmer till datorn. Just nu håller jag på med ett band från 1998 när sonen var tre och ett halvt år gammal. Jag filmade en hel del när han var liten. Tyvärr pratade jag hela tiden. Eller...jag försökte få sonen att säga och/eller göra vissa saker. Som till exempel sjunga en viss sång. Eller berätta nåt roligt. Jag sitter här vid min dator och fnissar. Jag är ju för fasiken värre än Sven Melander i vissa klipp. Vaddå ledande frågor...



Jaja...man lär sig av sina misstag. Eller?

Hur som helst så är jag helt uppslukad av detta projekt, att föra över filmer. Just nu i alla fall.
Jag som borde brodera. Jag som borde klippa färdigt gräsmattan. Jag som borde tvätta. Jag som borde diska. Jag som borde laga mat. Jag som borde måla klart väggarna i mitt blivande kök.

Äsch, jag har ju semester. Så jag gör vad jag vill.

Så nöjd

Jag ville bara tala om att jag har klippt gräset. Shit vad jag svettas! Men det är skönt att det är gjort. Nästan allt hann jag med innan det kom en regnskur. Måste bara flytta studsmattan innan jag kan ta det sista. Men det får sonen göra. Flytta studsmattan alltså. Måste akta armbågen...

Jag hinner. Eller?

Jag är väl inte riktigt klok. Hur tänkte jag? Hur ska jag hinna?

Idag är det den tredje augusti. Den tredje september ska min systerson döpas. Det är fyra veckor och tre dagar kvar. Men det kan väl gå? Jag ska brodera (korsstygn) en doptavla till det söta lilla gossebarnet och det gör man inte på en kväll vill jag lova.

Min syster gillar traditionella dopgåvor och jag broderade ju till hennes andra två barn så det är klart att jag måste nu med. Barnet i fråga är ju redan sex månader så jag har haft gott om tid men jag har inte hittat nåt jag velat ha. Jag har kollat på marknader där jag har köpt broderier förut men inte gillat vad jag sett. Nu har jag beställt på nätet och i går kväll fick jag sms att paketet är skickat.

Så nu vet du var jag kommer att vara sysselsatt med, typ varje kväll, framöver! Fast jag tycker att det är kul, det är inte nån som tvingat mig! Det är ganska avkopplande, lite terapiarbete blir det. Jag kanske ska passa på att lyssna på en ljudbok under tiden?

måndag, augusti 01, 2011

Jag hittade en teckning...

...som sonen ritat. Tyvärr har jag inte skrivit något datum (jag som är så noga på jobbet med just datummärkning) så jag vet faktiskt inte när han gjort den.





"Mamma jag vill ha en motorcross" var i alla fall budskapet. Han ritade en hel del när han var mindre. En period ritade han fräcka bilar som han skickade in till Bilsports barntidning och en del fick han publicerade.
Han ritar ingenting nu längre. Han kom väl in i den berömda åldern då många barn slutar rita. Precis som sin mor...