torsdag, december 31, 2009

Gott nytt år!

Årets sista dag är här och det är väl dags för årets sista inlägg.

Idag ska jag fotografera ett brudpar och därför är jag väldigt glad att solen skiner hysteriskt! Hoppas att jag gör ett bra jobb... Det börjar bli lite nervöst. Men det blir nog bra!

I kväll blir det fest hos min syster och då ska vi äta oxfilé, dricka skumpa och smälla raketer.

video

GOTT NYTT ÅR!!!

lördag, december 26, 2009

Ännu en bra-att-ha-grej

Här kommer ett litet inlägg sådär mellan alla julfiranden.

Tidigare i min blogg har jag berättat om en del bra-att-ha-saker som jag inte kan vara utan. Jag filmade en sådan och sen fick jag se att "Newyorkmamman" hade ett inlägg som visar att hon också skulle behöva en sån här:

video

Min lilla tratt (funnel) kommer från http://www.wilton.com/

God fortsättning alla bloggläsare!

söndag, december 20, 2009

Pepparkakshus och tända ljus

Idag kom min kompis S hit med sina tre barn. Tanken var att barnen skulle baka ett pepparkakshus alldeles själva.

Jaja, jag och S kunde inte låta bli att hjälpa till lite och det var nog tur för det tog tre timmar att bli klar...

Vi limmade ihop skapelsen med limpistol och barnen dekorerade med godis som de var nere i godisaffären och köpte.

Årets pepparkakshus blev alltså en radhuslänga, typ.



Sen var det dags för min fina kör att ha årets julkonsert och eftersom att jag har tagit en paus från kören så åkte jag till kyrkan bara för att lyssna.

Det var en ovanlig upplevelse och det var roligt att lyssna på hela kören. Annars, när man står mitt i sin egna stämma, så hör man inte helheten. Men det gjorde jag idag. Och det lät bra!!!

Nu blev jag verkligen sugen på att komma tillbaka till kören i januari. Äntligen!

Konserten avslutades med Billy Butt's låt "Julen är här". Den är faktiskt riktigt fin!




video

fredag, december 18, 2009

Jaha, så var det den där frågan om pojkigt/flickigt igen...

I morgon ska jag bege mig ut till den stora leksaksaffären för att hjälpa tomtefar med lite julklappar till barnen i min familj.

Jag kikade in på den stora leksaksaffärens hemsida för att kanske få något tips i förhand. Men jag blev mest irriterad.

Kanske för att jag nyss diskuterat pojk/flicksaker med sonens farmor som är så glad för att hon äntligen får köpa saker till sitt första barnbarn av flicksort. För henne har det öppnat sig en helt ny värld. Jag sa till henne att jag tycker att det är tragiskt att det ska vara så. Vaddå flickvärld/pojkvärld?




Men så började jag bläddra i den stora leksaksaffärens nätkatalog och fick se bland annat detta:

POJKSIDA - FLICKSIDA

Ser ni?

Men tänk om flickorna vill klä ut sig till Darth Vader eller pojkarna till prinsessa. Det går ju inte. Det syns ju tydligt. Framför allt så ser ju barnen detta själva och inser att Darth Vader är för pojkar och prinsesskläder är för flickor, ENDAST. Om man bläddrar vidare i den stora leksaksaffärens nätkatalog så är det till exempel bara flickor som leker med dockor och pojkar som bygger med tågbanor. Vem har på sig det lilla snickarbältet med plasthammare om inte en pojke!



Hur ska detta gå i morgon när jag vet att lilla treåriga J (som är min systers dotter) önskar sig en "pangare"...



När jag var fem-sex år gick jag på lekis, min mamma var hemma när jag var liten så jag gick aldrig på förskola (som då hette dagis). Jag var på lekis i tre timmar, varav en liten stund gick åt till att "leka skola" då vi övade oss på bokstäver och siffror och fröken gav oss guldstjärnor i våra skrivböcker om vi skrev fint, en liten stund var fruktstund.

Resten av tiden, som ju var ganska knapp, tillbringade jag i snickarrummet. Jag sågade, spikade och borrade både båtar och bilar. Det var alltid fler barn i snickarrummet och där var en trevlig stämning, kommer jag ihåg. Däremot kan jag inte minnas om det mest var pojkar (vilket det säkert var) eller fler flickor, men det var inte det viktiga. Jag var ett blygt barn, eller rättare sagt så blev jag det i vissa situationer. Men i snickarrummet blev jag duktig, självsäker och vältalig.


Jag vet inte vart jag ville komma med detta inlägg, men för att svara på sonens farmors fråga som jag fick tidigare i kväll:

- Skulle du kunna köpa en docka till W? (Sonens snart treåriga POJK-kusin)

-JA, det skulle jag!

Fast inte i år, för jag vet att lilla kusinen bara leker med bilar och då är det väl det han ska få.



Min son fick en docka av sin mormor när han var tre år. Han döpte den till Peter och han skötte dockan exemplariskt med blöjbyten och nappflaskor i ungefär ett halvår, sen tröttnade han. Då var det hans val att lägga undan Peter, men han fick i alla fall möjligheten att leka med dockor.



I morgon ska jag köpa en riktigt "pojkig" pangare till lilla J!

tisdag, december 15, 2009

Lucia, Jesus och några badankor...


I söndags var det Luciadagen. Jag minns barndomens Luciamorgnar med familjen då vi gick upp tidigt och fikade framför tv:n som sände Luciatåg från...Dalarna kanske? Mysigt var det i alla fall.

I år satte vi ingen klocka för att titta på Lucia på tv:n. Vi hade sovmorgon.

I går var min syster med familj här och fikade. Efter fikat satt jag och min treåriga systerdotter i fåtöljen och gosade. Vi brukar sitta och sjunga tillsammans hon och jag. Men nuförtiden vill hon bara sjunga hittapåsånger om kiss och bajs.
Jaja, hon kommer väl över den fasen snart, hoppas jag. Så att vi kan sjunga lite "vanliga" barnvisor tillsammans. Eller också får jag väl hitta på en egen kiss-och bajssång.

Jag har berättat tidigare i bloggen om mina söta små badankor som jag köpte på Gekås. De har bott i mitt badrum och stått så fint i fönstret, eftersom att jag faktiskt inte äger något badkar.

Nu tyckte jag i alla fall att det var dags för ett litet julbad (i handfatet...) så jag plockade bort dem i söndags och ställde i stället fram lite julsaker i mitt fönster.

När min kära syster med familj hade åkt hem i går upptäckte jag detta:
Hahaha! Undrar om det var lilla treåriga J som tyckte att mina badankor skulle få vara där mitt emellan Jesus och tomten. Eller stora sexåriga H?
Eller var det kanske min syster???



lördag, december 12, 2009

En ledig helg!

Japp, nu har jag äntligen börjat läsa "Den förlorade symbolen". Sen i september har jag läst åtta böcker för kursen som jag går och jag har inte vågat öppna Dan Brown's bok för jag vet att jag inte kan slita mig. Men NU!

Det känns väldigt skönt nu när kursen snart är slut och helt plötsligt har jag en massa ledig tid. Dessutom ska jag snart vara lite ledig över julhelgen vilket jag verkligen ser fram emot. Det behövs lite ledighet! Det har varit mycket denna höst och jag har inte haft lust eller tid till det som jag allra helst vill syssla med såsom kören och scrappandet.

På måndag ska jag gå på examination av datakursen som jag också har jobbat med denna höst. Vi är bara två i min grupp som är klara så vi ska gå på examination med en annan grupp. Det känns sådär...mest för att det jag ska presentera är en liten film där jag har lagt till min egen berättarröst och det är inte roligt att höra den, det kan jag lova! Men det får jag bjuda på!

Oj, nu snöar det! Små vita flingor dalar ner utanför mitt köksfönster. Tänk om det blir en vit jul i år!

I morgon är det ju redan den tredje advent så jag får nog plocka fram mina tomtar så att det blir riktigt juligt här hemma.

Nu ska jag förbereda maten jag ska bjuda på när sonens farmor och hennes man kommer på besök. Det blir kycklingfilé med mozarella, soltorkade tomater och basilika. Mums!

onsdag, december 09, 2009

Usch!

Idag var bara en sån där dag...

Jag hade en sån bra dag i skolan i går och humöret var på topp. Jag känner mig fri helt plötsligt. Det lilla som är kvar på min kurs ser jag fram emot och det vet jag att jag och kollegan kommer att fixa såå bra.

Så kom jag till jobbet idag....

Är det något som jag blir på dåligt humör över så är det faktiskt andra som är det.
Jag hatar att bli grinig på jobbet. Det passar liksom inte. Det går inte att vara grinig på mitt jobb. Men idag var jag det.

Usch!

Hoppas inte att mitt griniga humör smittade av sig på någon annan.

Ibland blir jag bara så trött på allt.
Besparingar.
"Ni får ingen vikarie idag för det finns ingen."
Nähä.
Skit i planer och tankar man vill spinna vidare på.

Jag skulle helt ärligt kunna tänka mig att sitta på ett kontor med en dator, en penna och lite Post-it's. Ja, eget kontor då, med stängd dörr. Ingen telefon. Ingen som gnäller. Helst inte jag heller.

Jag kanske inte ska jobba. Jag kanske ska fortsätta plugga. Och plugga. Och plugga.

Skit, nu måste jag skaka av mig detta humör. I morgon ska jag ju klä ut mig till afrikan. Då kan man inte gnälla.
På tal om det så har jag faktiskt haft en hel del fina stunder på jobbet idag. Jag lärde mig bland annat att blanda till brun färg av en femåring. Människobrun. Afrikamänniskobrun.

Det ni!

måndag, december 07, 2009

Tårar

Jag gråter ofta när jag ser på TV.

I söndags såg jag ett program om ett par som fick sexlingar.

Jag storgrät. Det var så mycket kärlek. Det var så mycket oro. Alla sexlingarna, som vägde knappt ett kilo var när de föddes, överlevde och växte sig starkare för var dag. Mamman blev jättesjuk efter förlossningen och var nära att stryka med, men hon klarade sig.

Jag grät och grät.



Ett annat program som jag har fastnat för är "Project Runway" som är ett tävlingsprogram där designers tävlar varje vecka för att hålla sig kvar till slutet av tävlingen då segraren vinner en massa stora vinster och får göra sin egen kollektion med mera.

Varför intresserar det mig? Jag tror att innerst inne i mig bor det en snygging som gärna skulle vilja klä sig så snyggt?

Jag storgrät i alla fall när Christian Siriano, denna lilla roliga människa vann säsong fyra. Jag storgrät!
I söndags började en ny säsong av "Project Runway" och jag gissar att jag kommer att följa den serien slaviskt.

Troligen kommer jag att storgråta när säsong fem's segrare är korad.

Storgråta!




torsdag, december 03, 2009

Till minne av mamma

I dag är det fem år sedan min mamma dog.


Pappa ringde från hennes sjuksäng vid sex-tiden på morgonen och sa att det var över och jag glömmer nog aldrig den känslan.


Fast jag visste så blev min första reaktion bara ett stort NEJ!!!!!


Jag var hos henne två gånger dagen innan hon gick bort. Hon hade då hamnat i koma och då förstod vi att slutet var nära. Jag satt hos henne på kvällen och när jag åkte hem vid midnatt så kändes det tungt.


Det gick så fort på slutet.


Bara någon vecka tidigare låg hon och sjöng med när vi spelade hennes favoritmusik på CD-spelaren. Hon hade sitt goda humör ända till slutet och hon skojade friskt med sjuksköterskorna.


Vår kyrkoherde Rune var hos mamma och det tror jag att hon gillade. Jag vet att de hade mycket mailkontakt under hennes sjukdomstid för Rune läste upp en del av hennes brev på begravningen.


För det är nog så att mamma gick inte bort, hon kom hem. För även om vi som blev kvar saknar ihjäl oss så vet jag att mamma har det bra nu och hon är med oss i våra hjärtan.


När jag tänker på mamma så kommer jag ofta att tänka på en sång som hon sjöng för mig och mina syskon när vi var små. Hon sjöng ofta för oss och det kändes så tryggt när hon sjöng denna sången:





Så nu tänder jag ett ljus för mamma som var så god och varm!



onsdag, december 02, 2009

Vintern är här...


I går morse blev jag ganska paff när jag upptäckte hur kallt det var. Ja, det var bara två minusgrader men det räckte visst för vår vattenpump att frysa till under natten. Men det är ganska gott att borsta tänderna med Loka.


När jag kom ut till bilen var det bara till att sätta på sig vantarna och börja skrapa rutorna och det är såå tråkigt. Dessutom har jag inte tid med sånt. Jag är oftast ute i sista sekunden och varje minut på morgonen är såå värdefull för mig. Det händer inte allför sällan att jag låter mobilen snoosa i en minut. Flera gånger varje morgon faktist. Så knäpp är jag.


Lilla pappa satte ut ett element i pumphuset, så vattnet tinade upp och kunde rinna i våra kranar igen. Puh!



Efter jobbet hämtade jag min systers båda barn, lilla J på förskolan och stora H på fritids. På H's begäran blev det hemgjord pizza till middag.


Först hjälpte lilla J till:



Hon tyckte visst att all skinka skulle ligga på samma ställe.


Sen var det stora H's tur att hjälpa till:



Tyvärr hann vi inte med att baka pepparkakor (som jag hade lovat), men barnen sa att det var okej om vi gör det nästa gång. Lilla J sa till mig:


- Du är bäst!


Ja, jag kan inte annat än att hålla med...


I morse var det sju minusgrader och jag behövde bara skrapa rutorna lite lätt för lilla pappa som ändå var ute och skrapade sin bil passade på att skrapa min med. *tacksam*


Nu när det nästan är läggdags ser jag att det är tio munisgrader ute. Nu räcker det va?Det behöver inte bli kallare. Tycker jag.


Godnatt!

måndag, november 30, 2009

Kan man vara fööör duktig?



Jag och sonen åkte hem till min syster och tog en fika förut. De har det så mysigt och fint i sitt nyrenoverade hem.



Kära lilla syster har alltid haft en förkärlek för värmeljus. Och andra ljus. Fast levande.


Jag har tidigare berättat om att jag ofta räknar mönster. Eller ljus.



Idag räknade jag till 63 tända ljus. Sen tappade jag räkningen.

Det är väldans mysigt med alla tända ljus.

Undrar hur lång tid det tar att tända alla ljus?

Undrar hur många förpackningar med värmeljus de köper varje gång de är på IKEA...

Många blir det nog.


Vet ni förresten att man kan vara så duktig att man är fööör duktig? Att man kan vara så duktig så att det inte är bra. Ändå är det väl ändå det som cheferna på det stora företaget vill ha hos sina anställda? Bra, trevlig och snabb personal. Men är man för bra så får man ingen fast anställning tydligen.


För det stora framgångsrika företaget har kommit på ett knep. Jodå, först får den duktiga personalen gå som vikarie i nästan två år men inte mer för då träder den fantastiska anställningslagen LAS in och man blir automatiskt fastanställd.


Då blir den duktiga personalen anställd som visstidsanställd i nästan två år. För det stora företaget vill ju ändå behålla den kompetenta duktiga personalen.


Men inte fastanställa. Nä, för det kan ju ge den duktiga personalen en viss trygghet och den stora klumpen i magen skulle kunna försvinna. Men, nädå. Det stora företaget väljer att ha kvar den duktiga personalen helt utan trygghet. Men bara de som är duktiga får ju stanna kvar, bara man inte är fööör duktig.


Fattar ni?


Nä, inte jag heller.


söndag, november 29, 2009

Kreativiteten sover lite

I går var jag och sonen på sonens kusins åttaårskalas.
På förmidagen satt jag (i sista sekunden såklart) och gjorde ett kort till åttaåringen:

Då fick jag en sån himla lust att scrappa och göra fler kort.
Jag har inte haft nån lust till det på länge och det har nog att göra med att jag har så mycket annat nu. Dels kursen på högskolan i Borås, dels datakursen som jag faktiskt är klar med nu! *Jättemallig*

Men i januari när examinationen i Borås är klar så ska jag sätta igång igen. För nu känner jag att lusten finns där men jag har nog bara inte orkat plocka fram den.

En sak till. Kören! Nu när det snart är dags för julkonsert och jag inte ska vara med så börjar det att krypa i sångnerverna rejält. Jag längtar till kören!!!

Jag ska nog gå till kyrkan och lyssna på min goa kör när de ska ha julkonserten. Jag kan ju sitta i kyrkbänken och sjunga med. Lite...

lördag, november 28, 2009

Trollflöjten

I torsdags fick jag två gratisbiljetter till genrepet av Mozarts Trollflöjten på Göteborgs opera.
Jag fick bestämma mig snabbt om jag ville ha dem så jag fick ringa några telefonsamtal och till slut ordnade min väninna A så att hon kunde följa med.

Jag har varit på Göteborgs opera flera gånger och tittat på musikaler men jag har aldrig varit på någon opera förut.

Vi fick jättebra platser precis i mitten.

Det var en helt fantastisk föreställning! Den var humoristisk och färgsprakande och sångarna sjöng så att jag fick gåshud.

Bilderna har jag lånat från Göteborgsoperans hemsida:



Jag älskar Mozarts musik och har alltid sagt att jag vill gå och lyssna på nån föreställning med hans musik och nu äntligen fick jag göra det. Det borde jag göra oftare.
Särskilt när man får gratisbiljetter...

Här kommer den välkända arian ur Trollflöjten som Nattens drottning sjunger:

tisdag, november 24, 2009

Många olika ljus

Idag blir det bara några bilder.
Alla går i ljusets tecken.
Fast bilderna är tagna i kolsvart mörker.
Det började med att jag försökte fånga den vackra månens sken.
Tja det gick väl så där...
Då fick jag syn på att grannarna redan har satt fram
adventsljusstakarna OCH hängt upp julgardiner.
SKÄMS!
När vi satt och åt pannkakor (jaja, snabb och enkel middag, jag vet...)
rusade vi till fönstren allihop för det var ett evigt tutande.
Det hade hänt en olycka alldeles i närheten.
Vi räknade till fem-sex blåljusblinkande fordon.
Många blåljus var det.



Hoppas att ingen blev skadad.

söndag, november 22, 2009

Grått är det

Idag tror jag att naturen slog världsrekord.

Gråaste dagen någonsin!

Det blev liksom aldrig ljust idag. Bara grått, grått, grått!

Vilket löjligt ord förresten, grått, lika löjligt som denna gråa dag...

Tur att jag har ett ljus i novembermörkret; sonen som fyllde femton år i veckan. I går hade vi kalas för honom. Vi (jag) gjorde smörgåstårta:


Vi saknade några på kalaset igår, bland annat min syster som ligger med feber. Men den person jag saknade mest är nog min mamma.


Jag kom att tänka på för fem år sedan, då sonen fyllde tio år. Vi åkte till mormor som då låg på hospice, med en bit smörgåstårta. Hon älskade smörgåstårta. Men hon åt aldrig den biten vi hade med oss.


Två veckor senare fanns hon inte mer. Inte här på jorden i alla fall.


Guuud, vad jag saknar min goa mamma! Men jag tänker att hon har det i alla fall inte så grått som vi har det här. Det känns skönt.


torsdag, november 19, 2009

Röda ögon och röda bockar

I lördags kväll kom en förskylning hastigt på mig och sedan dess har jag nyst och snytit mig om vartannat.


I tisdags när jag vaknade mådde jag pyton så jag skyndade mig att svälja två Panodil till morgonkaffet innan det var dags för ännu en dag på Borås högskola.


Jag drömde på natten att en av mina två bokrapporter inte blev godkänd. Det var en väldigt tydlig dröm och jag såg den stora röda bocken och texten "skriv om"...


Så inte nog med att jag mådde pyton, jag var alltså också jättenervös inför litteraturseminariet som vi inte skulle ha förrän på eftermiddagen.


Men efter en bra föreläsning, en god lunch på stan och en lektion i pedagogisk drama var det äntligen dags.


Jag blev godkänd!


Fast med kommentaren att sammanfattningen av boken var "bra men lite kort". Men jag vet med mig att sammanfattningen var väldigt kort.


Så när jag satt i måndags kväll med rapporterna av nästa två böcker så ansträngde jag mig för att det skulle bli bättre denna gången. När jag var klar, så där vid midnatt, var mina ögonvitor faktiskt helt röda. Man kan nästan säga att jag skrev och läste så ögonen blödde. Nästan. Inte konstigt att jag mådde pyton dagen efter kanske?



Detta är inte mina ögon, bilden har jag hittat på nätet. Men lika röda var dem...


Undrar om den där röda bocken kommer nästa gång?...




Min kära lilla son har fyllt femton! Jag hade fullt sjå med att se till att vakna innan honom så att jag kunde väcka honom med min sköna sång. Not! Jag kraxade mest på grund av min förkylning, men jag lyckades i alla fall väcka honom innan hans väckarklocka ringde.



Lilla gubben! Femton år! Det är väl inte klokt vad tiden går!

När han kom hem från skolan fick han välja middag och eftersom att jag mår dåligt så kan man väl säga att jag ledde honom till att välja china/thai till middag. Jag ringde och beställde, pappa körde mig. Praktiskt och gott. Tror jag, för jag har nästan inget smak- eller luktsinne kvar...


Till efterrätt blev det bakelse!


fredag, november 13, 2009

Fredag den 13:e

Så var det fredag igen och här blev det Taco's till middag.



På väg hem från jobbet handlade jag lite i affären som precis som vanligt var knôkfull av folk.
(Jag borde ju inte handla på vår Ica en fredageftermiddag)
Grönsakerna köpte jag i vår nya grönsaksbutik. Det konstiga är att den har öppnat vägg i vägg till vår fina lilla grönsaksbutik som har funnits där jättelänge. Hur många grönsaksbutiker kan ett litet samhälle behöva?



Jag vet att många bojkottar den nya butiken bara för att den gamla fina butiken inte ska behöva klappa igen. Men jag har alltid köpt mina grönsaker på Ica så jag känner inte att jag måste bojkotta den nya grönsaksaffären bara för sakens skull. Idag var första gången jag var inne i den nya butiken och jag måste säga att de har ett stort sortiment, trevlig personal och väldigt bra priser.



Så jag kommer nog att fortsätta handla där. För visst har priset stor betydelse? De har faktiskt nästan halva priset om man jämför med Ica.



Problemet var bara att när jag kom hem och började skära i mitt nyinköpta isbergssalladshuvud så såg det ut så här:





Den levande, krypande lilla parasiten ville jag inte bjuda sonen och fadern på, så det åkte rakt ner i soporna.


Jag kanske ändå ska köpa mina grönsaker på Ica. De kanske har bättre kvalitét? Eller också var detta nybörjarotur.


På tal om otur, idag är det ju fredag den 13:e. Jag kan inte påstå att jag är särskilt skrockfull så jag har inte gått och väntat på otur hela dagen.

Tvärtom så började dagen med tur då jag vann första pris i hälsolotteriet på jobbet! Jag vann en honungsdoftande hand- och kroppskräm.


Nu ska jag bara slappa framför tv:n resten av kvällen. Det är jag värd efter en lång, intensiv och utmanande vecka på jobbet med bland annat föräldramöte (som var riktigt trevligt och lyckat).


Trevlig helg på er!!!

tisdag, november 10, 2009

Jaa, jag skriver också om vaccinet!

Idag tog jag med sonen på ett ärende i grannbyn. Det regnade hela tiden, med lite inslag av snö.
Snöblandat alltså, som vanligt.
Men när vi kom hem hade nederbörden faktiskt övergått till bara snö.

Vet ni hur svårt det är att fånga snöflingor på bild?



Jag har inte riktigt hunnit lära mig min nya kamera ännu.
Kanske för att hela instruktionsboken ligger på en CD-skiva.

Nä, jag vill ha en bok att bläddra i. Så det så!

Idag släpptes svininfluensavaccinet för barn 3-6 år på BVC och jag misstänker att det var lätt kaotiskt vid BVC i vår by. De ska visst bara ha öppet några få timmar och det bor många barn här.
Det kändes lite läskigt idag när klockan närmade sig 13.00 och jag visste hur många som var på väg med bestämda steg till den lilla byggnad där det omtalade vaccinet äntligen skulle delas ut.

Som att framtiden är oviss annars.

Som att livet hänger på att man får den där sprutan.

Som att det kan bli panik om man inte agerar NU!

Tänk OM vaccinet är farligt? Tänk om vaccinet INTE är farligt?

Vem vet?

Jag hoppas på nåt sjukt sätt att vi (jag och sonen) får svininfluensan. Lindrigt alltså. Utan konstgjorda lungor och så.

För då slipper jag ta ställning. Mesigt, va?

Idag blev det i alla fall hemmarullade köttbullar och hemmagjort potatismos. Jättegott!


Vet ni vad hemligheten är?

Min pappa.

Han gör världens godaste köttbullar! Faktiskt!

Jaa, bättre än mamma gjorde.
När jag var liten var min pappa bortrest mycket, dansbandsmusiker som han var. När det nalkades köttbullar och pappa inte var hemma sa alltid mamma att pappa hade gjort köttbullarna innan han åkte och lagt i frysen.

Men varken jag, min bror eller min syster gick på det. För det smakade helt enkelt inte pappa-köttbullar när mamma gjorde egna.

Min kära lilla mamma var mycket duktig på att laga andra maträtter som tur var.

Men köttbullarna ska vara pappas!

lördag, november 07, 2009

Feber

Idag vaknade sonen med feber. 37.6.

Sen har febern gått upp hela dagen.



Det är väl inte svininfluensan?



Vi som skulle på min brors födelsedagskalas idag! Min pappa fick ta med sig presenten från mig och sonen. En spikmatta fick han. Jag köpte den i går och jag hade sån tur att det var "köp 2 betala för 1", så brorsan fick en och jag fick en. Bra, va?


Så idag har jag passat upp på sonen som har legat i soffan och ojat sig mest hela dagen. Jag åkte till affären och köpte lite nya filmer (vi har väl flera hundra filmer hemma, men sonen har sett alla...), och lite isglass.


Nu ska jag titta på en av de nya filmerna tillsammans med sonen.

Hans feber har nu stigit till 39.4 .

fredag, november 06, 2009

200

Idag firar jag
mitt
200:e inlägg
med att lägga mig
på min alldeles nya
spikmatta!


Jag sitter ensam framför tv:n denna fredagkväll.
Sonen är i skolan med klassen som håller i fredagsdiscot för de mindre skolbarnen.

Så jag väntar nog med spikmattan tills det är dags att sova, ifall jag somnar på den. Annars måste sonen gå hem i mörkret och regnet när discot är slut.

Vi får väl se om den där spikmattan är så bra som alla säger. Men det tror jag. Eller hoppas. Jag får väl återkomma om det när/om jag märker någon effekt av något slag.

Godnatt!

onsdag, november 04, 2009

Lärkvingar

Idag är bara en sån där dag.
På jobbet gick mina käkar som lärkvingar mest hela dagen.


- Sitt still!


- Lyssna på mig!


- Kom tillbaka och städa efter dig!


- Sluta spring inomhus!


- Hallå!






Vid lunchtid var jag så trött på min egen röst så jag sa till mina underbara, söta, fina förskolebarn att nu orkar jag inte prata mer om jag måste prata på det här viset. Kan jag få vara tyst nu och resten av dagen?

- Ja, det får du om du vill, fick jag till svar.

Den lilla personen var nog också trött på min röst. Eller så var det ren medkänsla.

Jaja, jag har allt haft några bra stunder under dagen också! Det tror jag att jag vet att de goa små barnen också har haft.

Shit, nu ser jag att det snöar ute!!!

måndag, november 02, 2009

Lilla pappa!



Jag sitter här i min fåtölj och tittar på tv-programmet om Gekås i Ullared. Det var väl inte det roligaste programmet, men den blonda lilla makeupartisten och hans lika blonda mamma var ganska roande.


En stund.


Typ en minut.


Sen blev det för mycket!!!


Jag älskar Gekås, detta varuhus med så låga priser och så mycket onödig skit som jag brukar handla! Jag brukar se till att åka dit minst två gånger om året.


Sist jag var där var i augusti i år, då åkte sonen och min pappa med. Vi gjorde som vi brukar göra, jag och sonen gick för oss och pappa gick för sig. När pappa var klar gjorde han som han brukar göra, han gick ut till bilen med sin kasse och sen satte han sig på en bänk för att prata med folk (han hittar alltid någon att prata med).

Fast denna gång gjorde han något nytt. Han skaffade sig en ny mobiltelefon på väg ut ut varuhuset. Där står alltid ett gäng försäljare från 3 eller Telenor eller vad de heter.

Pappa valde 3, för då kan vi ringa gratis till varandra. Han var såå mallig för sin nya snygga blåa mobiltelefon, det är en sån som på bilden:

Det hör till saken att pappa är pensionär, 70 år gammal faktiskt. Han har alltid haft en enkel mobiltelefon, en sån som man på sin höjd kan ringa telefonsamtal på. Ja, den senaste han hade var faktiskt med kamera och han kunde ta kort men behövde oftast hjälp med att visa upp sina tagna bilder.


Pappa fick en liten pik från sitt äldsta barnbarn för några veckor:

-Farfar! Nu har till och med mormor lärt sig sms:a, är det inte på tiden att du också lär dig?

Sagt och gjort! Nu har min lilla pappa äntligen lärt sig! Han har lärt sig både att läsa och skriva sms!


Idag hade pappa och min son sms-maraton berättade sonen alldeles nyss.


"När kommer du hem?", sms:ade pappa.


"Snart", svarade sonen.


"Jaha", svarade pappa.


"Haha", svarade sonen.


"Hihi", svarade pappa.


"Håhå", svarade sonen.


Och så vidare.


Tur att de sms:ar gratis till varandra!




söndag, november 01, 2009

Stoora läppar och stoora tuttar

Jag råkade slå över tv:n till programmet "Debatt" häromkvällen. Det handlade om skönhetsoperationer och då gästades studion av dessa plastiga damer:


Linda-bredaläppen-Rosing och Lulu-stelastoraläppen-Carter.


Ser de inte själva hur hemska de ser ut? Båda två har så stela, stora, feta läppar så att de knappt kan tala rent. Överläppen rör sig över huvud taget inte alls när de pratar. Huuuu....


Själva debatten om skönhetsoperationer eller inte lägger jag mig inte i, det är väl upp till var och en.

Men när det går för långt?

Är det då inte plastikkirurgens uppgift att stoppa, eller vill de tjäna mer pengar oavsett hur hemska deras patienter ser ut?

Jag tittar ibland på tv-programmet "Äntligen hemma", men när Lulu-stelastoraläppen-Carter's inslag med alla stora guldfärgade kuddar och miljoner ljuslyktor kommer, så kan jag liksom inte riktigt koncentrera mig. Det enda jag ser är ju hennes läppar och, för all del, hennes bröst som nästan alltid är på väg ut genom tv:n.


Hon är ju en duktig inredare, så det retar mig att jag jag bara sitter och retar mig på hennes personlighet när hennes inslag kommer.


Jag kan tänka mig att män tittar på "Äntligen hemma" enbart för hennes skull. Men det finns väl andra forum om man vill vika ut sig, Playboy och sånt!


Så, nu har jag gnällt nog för idag...

lördag, oktober 31, 2009

Färsk timjan!

I går när jag handlade visste jag för en gångs skull precis vilken middagsmat jag skulle göra. Det är ett gammalt viktväktarrecept som jag har gjort en enda gång för länge sedan.



Det är en rätt som innehåller kyckling, paprikor, matlagningsgrädde (väääldigt lätt sådan), färsk basilika och färsk timjan.


Färsk timjan, har ni smakat på det? Det är en fantastiskt god krydda! Det doftar ljuvligt och det sätter piff på maten. Annars gillar jag ganska starkt kryddad mat, men timjan sätter piff utan att vara starkt/hett.


Det konstiga är att jag har dåliga matminnen med timjan. Jag minns söndagsmiddar från förr då mamma gjorde plommonspäckad fläskstek med rosmarin och timjan. Alltså, torkad rosmarin och timjan. Allt det i kombination får mig nästan att rysa.


Men färsk timjan, det är gott!!!


Vi ska backa bandet lite, för innan jag skulle tillaga den smaskiga middagen åkte jag och sonen med min pappa till Blomsterlandet och köpte slut på halva lönen. Vi köpte ljung och gravdekorationer som vi sedan åkte med till gravarna tillsammans med våra gravlyktor som legat i säkert förvar i källaren under sommaren.


Under hela bilfärden och den stund det tog på Blomsterlandet försökte sonen övertala mig att vi skulle äta mat på Ove's (en helt klart överskattad korvkiosk) och avsluta med en glass på Triumfglass (faktiskt den godaste glassen). Jag gjorde klart för sonen att det inte skulle hända eftersom att jag redan hade handlat och planerat middagen för dagen.




Väl hemma igen efter att ha gjort fint på gravarna och tänt lyktorna var vi hungriga så jag började med middagen direkt. Mmm, det doftade gott! Det smakade gott!


Då började sonen prata om Ove's igen. Jag, som vid detta laget var övertygad om att MIN mat smakade bäst i hela världen, frågade sonen:

-Visst är detta godare är korv och mos på Ove's?

-Nej, jag tycker inte det, svarade sonen.


Resten av måltiden försökte sonen reparera min självkänsla så gott han kunde med att övertyga mig att min mat smakade jättegott. Men.....


Jag tipsade sonen, inför framtiden, att aldrig ALDRIG säga så till den tjej som han eventuellt flyttar ihop med.

- För då åker du ut med huvudet före!


Jaja, det är väl inte lätt att få en tonåring helt nöjd, speciellt inte när hans smaklökar har blivit trumatiserade av den dåliga bambamaten.


Undrar vad jag ska göra för middag idag?

tisdag, oktober 27, 2009

Vart tog tiden vägen?

Sonen har höstlov.

Jag vill också ha höstlov!

I går kväll åkte sonen med sin farbror med familj för att sova över där till idag när farbrodern körde sonen till farmor där han ska sova till i morgon. Oj, vad rörigt...
Alltså hade jag hela denna dagen för mig själv. Så jag planerade att göra så mycket, fast mest plugga.
Men jag har mest gjort allt annat, tycker jag...

Jodå, lite har jag pluggat. Men jag har också facebookat, scrappat, värmt lasagne från gårdagens middag, trampat lite (alldeles för lite) på min motionscykel, varit ute och fotat lite och sett på TV.

Simsalabim så var klockan jättemycket och nu sitter jag och tittar på de stackars kockarna i Hells Kitchen som blir utskällda av Gordon Ramsey.

Men det var skönt med en dag för mig själv, det har jag ....typ aldrig.

söndag, oktober 25, 2009

Take me to the water!

Min kära syster har lagt ut några klipp på sin Facebook-sida och de fick mig att längta till kören igen!!!

Dessa klipp är från Sergels Torg i augusti förra året då jag, min syster och ca 1500 andra gospelsångare sjöng tillsammans i våra snygga blåa tröjor. Jag vet inte vem som filmat och lagt ut på youtube, det var nån i publiken.

Den första sången "Take me to the water" sjöng vi med underbart charmiga Norris Garner!





Det är väl inte konstigt att jag längtar efter kören???

lördag, oktober 24, 2009

Nya scannerproblem

Jahadå, idag kom nästa självscannerproblem...

Jag åkte till Ica Maxi för att handla och eftersom jag hade så roligt i går när jag scannade så ansökte jag om att få självscanna i denna Ica Maxi-butik också.

Det är superlätt att ansöka, man bara skriver sitt namn och personnummer på en lapp och visar leg, sen kan man börja scanna direkt.

Normalt sett.

Men inget som jag gör är väl normalt?

Jag gick efter min ansökan bort till terminalen och drog mitt Icakort och då står det att mitt kortnummer inte fanns.
Nähä, så jag tog en ny nummerlapp och kom till slut fram till en annan kassörska som klickade på sin dataskärm och sa att nu så ska det gå bra.


Jag gick tillbaka till terminalen. Samma sak stod på skärmen och jag tog ytterligare en nummerlapp och kom till slut fram till ytterligare en kassörska och samma procedur uppspelade sig igen.

Tillbaka till terminalen. Nä, inte nu heller...
Till slut klickade hon på sin dator och aktiverade en scanner åt mig så att jag kunde börja handla.

Det kanske inte är meningen att jag ska scanna? Dessutom såg jag att mitt Icakort är väldigt slitet så jag ska nog ringa och beställa ett nytt.

Jag fick i alla fall köpt en ny bok:


*Som om jag inte har nog med böcker att läsa (kurslitteratur)*

Fruktsallad

I går vaknade jag med ont i halsen och jag kände mig vrålförkyld men förutom min rosenrot så stoppade jag i mig en Alvedon och åkte till jobbet. Jag jobbade sent pass och på vägen hem skulle jag stanna i centrum för att handla fredagsmys.


Parkeringen i centrum som är stor som en landningsbana var nästan helt full av bilar, alltså kunde jag förvänta mig att Ica var lika full av folk. Men jag självscannar så jag hämtade en vagn och knôdde mig in i butiken.


Vårt fredagsmys skulle bland annat bestå av fruktsallad så jag stannade i grönsaksavdelningen och började plocka till mig bananer, kiwifrukter och äpplen. När jag skulle lägga ner dem i kassen i vagnen så kände jag direkt att något var fel.


Så där ställde jag inte mina kassar. Eller?


Jag är absolut ingen ordningsam människa men när jag ska handla och har plockat åt mig två papperskassar så ställer jag dem alltid på mitt lilla sätt, så där så att jag kan nå till båda kassarna. Men nu när jag kom till vagnen så stod båda kassarna inte kassarna på mitt sätt.

Det fanns ingen annan vagn i närheten men tanken slog mig ändå att någon hade gått i väg med min vagn.


När jag kom till kassan med mina två fulla kassar visade det sig att min tanke var rätt. Inga varor funna, stod det på skärmen när jag drog mitt Ica-kort.


Kassörskan fick fullt upp med att försöka lösa problemet och när kunden med "min" scanner äntligen kom fram till kassan fick vi klia oss både en och två gånger i huvudet innan vi fick betalat rätt varor.

Tur att både kassörskan och den andra kunden var så trevliga för vi kunde inte annat än att skratta åt situationen.


Samtidigt som detta hände med våra scannrar låste ett barn in sig på kundtoaletten (jag hörde att de skulle ringa efter en jourvaktmästare, stackars barn!) och två manliga kunder (såklart...) tog fast en aspackad äldre snattare som välte omkull en stor papperskorg vid kassalinjen.

Allt på en gång, liksom...
I dag ska jag nog bjuda sonen på fruktsallad. Det blev faktiskt ingen fruktsallad i går kväll, jag orkade inte skära och hacka då......




torsdag, oktober 22, 2009

Etna och jag

Ibland behövs det ett litet utbrott för att saker och ting ska hända!!!


Dessutom är jag förkyld, IGEN!


OCH, jag har läst slut Camilla Läckbergs "Fyrvaktaren", så nu har jag inget att läsa.


(Förutom min kurslitteratur då...)



Skit också...