söndag, oktober 31, 2010

Resa mellan tvivel och tro

Nu håller jag på att ladda inför dagens långa sånginsats. Först har vi körövning, sen övar vi med musikerna och i kväll har vi konsert. Det ska bli så roligt! Vi håller på med ett projekt som heter "Resa mellan tvivel och tro" och det är jättehärliga låtar.
Efter detta projekt blir det dags för lite mer vanlig gospel och det är faktiskt dags att börja öva på julsångerna nu.
Så här lät det för några veckor sedan när vi övade, ljudet är inte det bästa plus att jag står och filmar med min mobil mitt i min stämma så helheten hörs kanske inte så bra:

lördag, oktober 30, 2010

Rosa Band och rödstrumpor

I går var sonens farmor och plastfarfar här och hade fredagsmys med oss. Jag gjorde en kycklingrätt som jag faktiskt tror är ett viktväktarrecept från början. Det är i alla fall gott. Och enkelt.


Jag strimlar pepparsalami och blandar med riven parmesanost och fyller varje kycklingfilé, sen saltar och pepprar jag och till slut droppar jag på citron innan filéerna går in i ugnen.



Till detta serverade jag tagliatelle, sallad och pestosås. Och vin. Pestosåsen gjorde jag i sista sekund då sonen klagade på att det inte var någon sås alls och pesto var det jag råkade ha hemma. Och creme fraiche.



Lite extra riven parmesanost i en skål på bordet naturligtvis.


Jag blev också firad i efterskott och jag fick en liten "extrapresent":




Som du ser så ingår dessa varor i Rosa Bandet-kampanjen vilket jag tycker är jättebra. Ett enkelt sätt att ge ett liiiitet bidrag. Många bäckar små. För det mesta är det ju kvinnor som drabbas av just bröstcancer men här kommer det som stör mig. Vad är det som säger att just diskborstar, disktrasor och avfallspåsar är kvinnligt? Jag trodde ändå att vi lever i 2000-talet. Varför inte göra en rosa skruvmejsel eller en rosa slips? Eller är det för manligt?


Ja, jag vet att det bara är min rödstumpa som kliar lite men det stör mig.

torsdag, oktober 28, 2010

80+50=100, eller?

Idag var det första dagen tillbaka på jobbet efter min dunderförkylning. Eller ja, efter kanske är fel ord då jag fortfarande inte är helt okej. Snuvan har tilltagit igen...

I alla fall. Idag hade jag lönebeskedsamtal med chefen. Jag har inte precis längtat för jag vet att kommunen har dåligt med pengar. Jaja, det blev lite plus i plånboken i alla fall. Sen gjorde vi en inventering av/om mig och mina utbildningar och kvalifikationer. Detta gjorde vi för att min kommun snart ska göra sig av med alla oss barnskötare. Tanken är att vi ska "erbjudas" att valideras till att bli förskollärare.
Jag är en stolt barnskötare och jag har jobbat i samma yrke i nästan 23 år så jag har ingen längtan till att "bli" förskollärare. Särskilt inte när kommunen mer eller mindre tvingar en till det. För i slutändan så blir vi utkastade om vi inte har "rätt" titel. Att vi nu blir "erbjudna" att valideras låter väl bra? Eller? Grejen är då att jag under två-tre års tid ska jobba 80%, få 80% lön OCH plugga 50%. Jag är ju inte gift med nån rik snubbe som kan försörja mig och min grundlön är väl inte den allra högsta så det kommer att bli tufft ekonomiskt. Plus att det kommer att bli tufft med både jobb och plugg. Hur ska man orka?

Jag har ju gått andra utbildningar och att läsa har jag inget alls emot, tvärtom. Det är faktiskt kul att förkovra sig och att utveklas så hade jag fått fullt betalt hade jag aldrig tvekat.

Snart ska jag faktiskt börja en kurs på högskolan i Borås som handlar om språk och matematik och det ska bli jättekul!

Nu ska jag skynda mig till kören för en sista övning innan vår konsert på söndag. Hoppas det går att sjunga nu när jag är så himla förkyld!

onsdag, oktober 27, 2010

före-bilder

Förkylningen har vänt åt rätt håll men än känner jag mig inte riktigt 100. Jag har sprayat mig med nezeril jättemycket men nu har det satt sig i ena örat som gör ont. Hörseln är inte heller 100. Kanske bara 50. Hoppas det blir bättre på söndag då jag ska sjunga med kören i en konsert som jag tror kommer att bli hur bra som helst.


I går var min bror här och kollade lite på vad han ska hjälpa oss med nu när vi ska börja bygga om lite i huset. Vi har börjat riva lite här och där, bland annat har vi rivit ut pappas gamla kök. Överallt ser man små spår av pappas uppfinningsrikedom/hemmabygge:





Här ska det snart börjas byggas kök:



Detta rum som just nu är överfyllt med min syster och svågers grejer ska bli mitt nya vardagsrum:



Det behövs en hel del spacklande och målande! Vi har mycket jobb framför oss men det kommer nog att bra när det är klart.

tisdag, oktober 26, 2010

Många klubbar finns det...

När man är hemma för att man mår dåligt och är superförkyld finns det vissa saker man inte orkar med. Ganska många faktiskt. Försäljare hör definitivt dit.

I går när jag var i köket och hämtade en kopp kaffe tittade jag ut genom fönstret och fick då ögonkontakt med en kille utanför som log mot mig och gick med sin mapp under armen med bestämda steg mot min ytterdörr. Fasen också. Att han såg mig alltså. Så det var bara till att ställa från mig koppen och gå till dörren och få det överstökat.
I samma veva som jag öppnade dörren sa jag:
- Jag ligger med feber och ska inget ha.
- Tycker du att det är en orsak, frågade den leende försäljaren.
- JA, det tycker jag för jag orkar inte prata, svarade jag.
- Men....


...jag stängde dörren mitt framför näsan på honom. Gött!
Vad han sålde?

Larm.






Idag ringde telefonen och någon som helt klart läste innantill försökte fråga mig några frågor om vilket kaffe jag dricker. Det värsta var att jag hade väldigt svårt att uppfatta vad han sa. Antingen var han nyinflyttad i sverige eller så hade han ett grovt talfel. Skit samma vad det berodde på, jag fattar inte hur kan kunde få jobbet. Fick han inte provprata innan han skrev på kontraktet? Om man ska jobba som telefonförsäljare ska man väl i allsin dar kunna prata rent?!




Efter några "va" och några "vad sa du" från mig så uppfattade jag att jag skulle få prova på den nya kaffeklubbens fantastiska kaffe, importerat från något sydamerikanskt land och malt i Göteborg, helt gratis! Jag skulle minsann inte binda mig till något och jag kan inte köpa deras goda kaffe i affären så varför inte slå till?

Jag sa att jag inte ville ha deras kaffe och när han frågade varför så sa jag bara att jag vill fortsätta köpa mitt kaffe på extrapris i min vanliga butik. Dessutom så vet jag med mig att jag kommer att glömma avbeställa men han envisades med att det inte alls är krångligt. AHA, alltså skulle jag binda mig till något mer än bara gratiskaffet?!

Det slutade i alla fall med att jag sa:

- Nej tack, HEJDÅ!!!

Sen la jag på luren. Men seriöst, kaffeklubb??? Jag vet iofs att det redan finns klubbar för både strumpor, trosor och rakhyvlar men vad ska komma sen? Klubb köttfärs? Klubb bensin? Om man glömmer avbeställa kommer man ha brevlådan full av köttfärs eller bensindunkar?

lördag, oktober 23, 2010

Ögongodis till en sjukling

Lite uppdatering från sjuklägret kommer här. Efter ett och ett halvt dygn snyter jag näsan kanske fyra gånger i timman jämfört med typ var tredje minut, alltså framsteg! Annars mår jag lika kasst som innan. Min syster har varit och köpt nässpray till mig eftersom att det har börjat kännas i öronen nu också.

Idag har min bror och hans sambo födelsedagskalas men som ni förstår så kan jag inte ta mig dit så sonen åker dit med min syster och hennes familj. Under tiden tänkte jag titta på film. Jag har bara inte bestämt mig för vilken film jag ska se än. Sweeny Todd med Johnny Depp eller Benjamin Buttons otroliga liv med Brad Pitt. Båda filmerna innebär ju i alla fall ögongodis. Ole dole doff...




fredag, oktober 22, 2010

Tråkigt är det...

Åhh, vad det är tråkigt att ligga sjuk! Jag är helt utslagen och orkar knappt gå till köket för att hämta nåt att dricka. Inte kan jag sova längre stunder heller då näsan rinner konstant.


Så här hade jag det i går kväll, notera den stora rullen med papper som jag drar av en bit av hela hela hela tiden!:




Nu ska jag ta en tablett och fortsätta göra ingenting...

torsdag, oktober 21, 2010

Attjo!

Just nu ligger jag i soffan under min nya sköna filt med ett låååångt papper inom räckhåll. Jag är dunderförkyld! Mår uselt.
Näsan rinner konstant, jag nyser och hostar. Ja du vet, vanlig förkylning.

Tråkigt. Men det är väl bara att ligga kvar här och vänta ut det. Te ska jag nog koka sen. Det brukar kännas skönt i halsen.

onsdag, oktober 20, 2010

Stenkakorna

1954 spelades det in två stenkakor på Erdmanns grammofonstudio på Kungsgatan i Göteborg.

Den ena spelades in den nionde december och det var min pappa som då var femton år gammal som spelade in två låtar med sitt dragspel.

Den andra skivan har jag inget datum på men det är samma år, 1954. Det var min mamma som då var tio år gammal som sjöng och det var min mormor som spelade piano.

Är det inte konstigt att de helt oberoende av varandra var på samma grammofonstudio samma år och spelade in musik?

Förut hade jag problem med att ladda upp ett litet klipp från stenkakorna men nu verkar det funka:

För övrigt kan jag berätta att jag HAR ont i halsen och känner mig hängig. (Måste bara få gnälla lite idag också...)

tisdag, oktober 19, 2010

Nya skor och lite gnäll

Idag åkte jag och sonen till Allum och vi hann med en snabb titt i 3's butik där jag kände och klämde och klappade ömt på en iPhone innan vi gick till Stadium för att kolla efter en mössa till sonen då hela Allum fick strömavbrott. Endast små lampor som troligtvis gick på nåt reservaggregat lyste högst upp i taket och alla kunder fick lämna butikerna illa kvickt.

Personalen fick väldigt bråttom att jaga ut kunderna och tyvärr gjorde det att jag kände mig som en tjuv. Trodde de att jag skulle passa på när larmet var ur funktion? Trodde de att jag skulle stoppa den där mössan i väskan?

Vi stod och väntade en liten stund men till slut åkte vi bort till den stora gourmetrestaurangen med ett stort M som logga innan vi åkte tillbaka till Allum där strömmen åter lyste upp alla neonskyltar. Larmen var väl funktionsdugliga igen för då var alla butiker fulla av kunder.

Innan vi åkte hem hade vi köpt både jacka, mössa, skor och en billig vuvuzela till sonen och ett par skor till mig. Jackan var inte billig, mössan kostade väl som mössor kostar, vuvuzelan var som sagt billig men det största fyndet var nog ändå mina skor. Vi köpte våra skor på Skopunkten så efter cluberbjudande och den vanliga rabatten kostade mina skor endast 124.50. Det är nästan ett fynd bara det att jag ens hittade skor till mig! Jag älskar ju inte att handla skor...

Annars har jag bara gnäll att komma med då jag har en sån frukansvärd värk i mina leder. Händerna, höfterna och knäna är ömma och stela och orkeslösa. Hoppas jag kan sova bättre i natt än förra natten då jag hade så ont...

söndag, oktober 17, 2010

Ingenting

Hela denna helg har gått åt till...ingenting. Åh, vad skönt. Egentligen har jag en massa saker att ta tag i men det kan jag göra en annan dag. Ibland är det bara så att jag behöver göra ingenting. Du vet, bara gå och skräpa. Jag har visserligen lagat mat i omgångar idag då jag också har förberett lunchlådor till jobbet. Jag har också suttit en hel del vid datorn och fört över gamla VHS-filmer till datorn. Jag har också diskat några gånger.



Men annars har jag inte gjort nånting. Det är såna här dagar jag längtar till när det kör ihop sig med jobb och annat.



Förhoppningsvis har jag mer energi en annan dag. Fast det handlar egentligen inte om energi tror jag. Det handlar helt enkelt bara om lust. Hoppas jag hittar lusten en annan dag.



En annan dag, då ska jag minsann ta tag i mitt rum som på senaste tiden har blivit lite av ett lager med diverse saker som jag plockat undan.



En annan dag, då ska jag minsann också ta tag i mina scrapgrejer som fortfarande är nerpackade.

I morgon är en annan dag. Men jag lär inte ha nån lust i morgon så jag ska jobba i tio och en halv timma. Fast vem vet, jag brukar vara som mest pigg på kvällarna...

lördag, oktober 16, 2010

Läppstift?

Det är bara att inse att det blir kallare och kallare nu. Det har mina läppar i alla fall insett för de har drabbats av den värsta naren just nu. Jag har letat febrilt i skåp och lådor då jag vet att jag har flertalet lypsyl (vilket fult ord...) men har inte hittat ett enda. Men jag hittade sonens labello med smak av passionsfrukt så jag snodde helt enkelt det. Jag smorde in mina torra läppar länge och väl, det smakade (luktade kanske var ett bättre ord eftersom att jag faktiskt inte åt på det) gott.



När sonen kom för att äta middag i går kväll var det första han sa:


- Har du failat med läppstiftet eller?


Man kan ju tro att sonen känner mig bättre än så för jag har aldrig använt läppstift. Möjligen läppglans när jag ska på kalas, men läppstift gör att jag känner mig naken, rädd och exposed. Nä, jag bara skojade, jag kunde bara inte låta bli att härma självaste Maria Montazami...




Jag använder inte läppstift. Så är det bara.


Men åter till sonens kommentar. Han var inte helt fel ute för det såg faktiskt ut som att jag hade just failat med läppstiftet då jag var kraftigt rosa på mina läppar. OCH runt hela munnen! Jag hade ju smort läpparna rejält, precis som jag brukar göra med lypsyl som inte färgar av sig.









Idag är jag fortfarande lika knallrosa runt munnen. Det är väl bäst att jag stannar inomhus idag. Fast jag borde åka till affären och köpa lypsyl. Hmmm...

torsdag, oktober 14, 2010

Tur i spel?

Förra vecka berättade jag om att jag brukade köpa trisslotter för mina pantkvitton och den gången räckte pengarna nästan till fyra lotter. För att göra en lång historia kort så kan jag bara berätta att jag har vunnit många gånger på Triss denna vecka. Men som vanligt aldrig några högvinster. Fast nästan, jag vann 75 kronor på en lott ... Woho!





Vid nåt tillfälle vann jag sammanlagt 100 kronor, då tog jag bara två lotter och en femtiolapp i näven. Jag har nog bytt ut de där två lotterna hur många gånger som helst.

I morgon ska jag byta in dagens vinstlotter. Kanske det blir en högvinst då...


På tal om vinster så fick jag äntligen vara en av dem som vann på ICA's lotteri vilket gjorde att det började blinka en massa röda lampor och en tjutande signal talade om för alla att någon hade vunnit.


Och det var JAG!!! JAG VANN!!!



Jag kan faktiskt erkänna att jag blev så barnsligt glad för min vinst så att jag stod och viftade med mitt lååånga kvitto då min syster som betalat sina varor i en annan kassa kom emot mig;

- Det var jag som vann!!

- Jasså, sa min syter. Jag vann sill häromdagen och det tycker jag inte om.
Ridå 1.


Vet ni vad jag vann? En bil eller en resa? Nä.....







....en deodorant.

Ridå 2.

Godnatt!

tisdag, oktober 12, 2010

Jag som bara skulle köpa lite potatis...

...eller dagen då moster Camillos blev gråhårig. Detta inlägg skulle kunna ha många olika rubriker. Till exempel "Moster Camillos - den argaste mostern ever". Eller "Ta ingen skit".



Ja, jag ska förklara vad jag menar.



Idag slutade jag jobbet tidigt och hade bestämt möte efter jobbet med en man som ska ge oss en offert på bergvärme i huset. Idag är också en sådan dag då min syster och hennes man båda jobbar sent så jag skulle hämta deras små sötnosar på förskolan respektive fritids.



När jag parkerade bilen slog mig tanken att jag minsann skulle kila in lite snabbt i grönsaksaffären och bara köpa lite potatis men efter ca tre sekunders betänketid så bestämde jag mig för att hämta barnen först. Klart att barnen ska följa med och köpa potatis! Det går ju lika fort när barnen är med. Eller?



Som vanligt hämtade jag barnen utan problem och när jag ändå gick förbi så slank jag in hos min frisör och bokade en tid. Så långt, allt väl. Jag förklarade för barnen att vi hade bråttom så jag gick med bestämda steg vidare över torget men fortfarande med en ängels tålamod då båda barnen promt skulle balansera på stenmurarna runt planteringarna.



Efter ett snabbt besök vid bankomaten där pojken tyckte att jag tog ut alldeles för lite pengar (300) så gick vi in i grönsaksaffären. Som du förstår så går det ganska fort att plocka ner lite potatis i en påse och framme vid kassan kommer mina systerbarn fram och frågar om de inte kan få varsin glass. Det är nu det börjar. Jag sa att det inte kunde bli nån glass idag och efter att barnen upprepat frågan några gånger och jag upprepat mitt nekande svar lika många gånger log damen i kassan mot barnen och sa att det minsann är mamma som bestämmer det.



- Det är faktiskt min moster, sa tösen.

- Jaha, men samma gäller för mostrar, intygade damen i kassan.

- Hmpfr, mumlade tösen som vi från och med nu kan kalla för monstret.



Monster, är inte det lite väl elakt? Nja det är faktiskt så jag upplevde saken, för det som utspelade sig framför byns lilla grönsaksaffär var ingen rolig syn kan jag lova.



Monstret tvärstannade med en ilsken blick medans hon liksom genom mungipan väste nåt som lät som ordet glass. En äldre herre i rullstol satt strax bredvid och han log också. Det gjorde inte jag. För det spelade ingen roll vad jag sa, monstret vägrade komma till mig.



Monstrets storebror hade gett upp tanken på glass för länge sedan och han tog sin skolväska och satte sig på en stenkant, likom med en suck. Men monstret hade bestämt sig. Hon skulle inte komma med om hon inte hade fått en glass. Aldrig i hela livet.



Efter en stunds tjatande gick jag fram till monstret och tog ett fast grepp om hennes arm och tänkte att då kommer hon väl ändå med. Ja, kanske tre steg gick hon med sin arm i mitt fasta grepp sen kan man säga att hon förvandlade sin kropp till gelé. Efter ytterligare några meter förvandlade hon sin gelékropp till kalasklister för monstret, som då befann sig mitt i bilgatan som vi korsade, lade sig platt på marken. Monstret hade verkligen bestämt sig.



Jag som redan bar på min handväska, en påse potatis, några teckningar från förskolan och monstrets extrakläder var ju tvungen att rädda situationen (och barnet från bilarna) så jag slet henne fram till en parkeringsplats där jag återigen släppte henne.



Vid detta laget tror jag att hela byn hade hört och sett vad som pågick och fast en helt främmande tant sa till monstret att hon skulle akta sig för bilarna så var hon fortfarande som fastklistrad vid asfalten.



Fortfarande väste monstret ilsket ur sin mungipa - glass!!!



Jag fick helt enkelt bära henne med ett fast tag i hennes kläder där jag till slut fick krånglat in henne i bilen. När jag väl hade lämnat parkeringen var jag inte sen med att tala om för monstret vad jag tyckte och vilka straff jag tänkte utdela. Det första straff jag kunde komma på var att hon minsann inte skulle få lov att titta på tv en enda sekund så länge hon är hos mig. Det är ju ändå totalt i sex timmar.



Då hörs från baksätet en liten, inte så väsande stämma:



- Får jag inte ens laga mat med dig?...













Jag som bara skulle köpa potatis...



Jag kan väl tillägga att jag trots allt fortfarande älskar det där arga monstret. Hon får kanske hjälpa mig att laga mat. Men hon får inte se på tv.

söndag, oktober 10, 2010

10.10.10

I fredags var min syster och min bror med familjer här och käkade taco's. Jag fick några fina presenter bland annat ett sällskapsspel som vi spelade efter kaffet och tårtan. Spelet hette Allsång på Skansen och det var ett frågespel som handlade om musik. Det var kul!

Nu är klockan 10.10 och dagens datum är 10.10.10. Kanske ska köpa mig en lott för det betyder nog tur, som min mamma alltid sa.

På tal om tur så berättade ju jag att jag brukar köpa trisslotter för mina pantkvitton. I torsdags kom jag äntligen iväg med alla mina kassar och då räckte mina pantkvitton nästan till fyra trisslotter (jag fick lägga till 6.50, sen kan du själv räkna ut hur många flaskor jag hade med mig...). På två av lotterna var det nit så klart men på två av lotterna vann jag 25 X 2, alltså totalt 100 spänn. Men det är tyvärr tråkigt att vinna 25 spänn. Jag vill ju vinna stort nån gång. Alltså, jag hade nöjt mig med 10 000. Eller 25 000. Eller 1 000 000...

Nä, nu ska jag ta mig en kopp kaffe från min nya fina kaffebryggare som jag fick i present. Den gamla bryggaren får tyvärr följa med till tippen endast på grund av att jag råkade slå av tippen på kannan och där jag köpte bryggaren fanns det inga kannor att köpa. Den hade dessutom ytterligare en funktion som passar en kaffemoster som jag, man kunde göra espresso och man kunde skumma mjölk med den. Åhh, vilka goda kaffe latte jag har gjort! Fast...hur många gånger då? Jo, faktiskt alldeles för sällan så det är väl lika bra att jag inte har en bryggare med den funktionen ...

Kaffe var det ju! Ha det gott!!!

torsdag, oktober 07, 2010

Grattis till mig själv!

Idag har jag inte tid att skriva annat än grattis till mig själv som fyller år idag.

Annars kan ni klicka er till NewYorkmammans fina blogg där jag fick en tårta dagen till ära. Tack för det!

tisdag, oktober 05, 2010

Hösten är här

Nu är det verkligen höst och vanligtvis brukar jag tycka om hösten men jag får inte den goa känslan i år. Jag tycker bara att allt känns jobbigt just nu. Det är som att det blåser höststormar i själen. Jag har ingen energi och jag får inget gjort.


Jag saknar min goa pappa så mycket. Det kanske har med saken att göra. Förra året vid den här tiden var han med och planerade min 40-årsfest men i år är första gången jag firar min födelsedag utan pappa. Det känns tomt.




Jag skulle behöva nåt upplyftande känner jag, att det händer nåt positivt i mitt liv.


Äsch, det går väl över. Man kan ju inte vara glad jämt...




söndag, oktober 03, 2010

Choklad och tårtor i helgen

Söndagkväll. Helgen är snart slut. Igen. Varför går det så fort? Jo det vet jag. Det är väl för att jag har haft fullt upp som vanligt.

Lördagen började med sovmorgon (äntligen!) och sen plockade jag och svågern ihop ett helt lass med skräp som vi sen körde till tippen. När vi kom hem med tomt släp började vi packa släpet med kvistar och grenar men det var så spretiga grenar så kärran blev snabbt full... Så vi plockade fram vår gamla rostiga tunna och började elda istället. Vilket slitjobb! Men det var rätt kul och det gick undan när vi väl fått fyr på grenarna. Barnen hjälpte till så gott de kunde med att dra fram grenar som jag och svågern knäckte till mindre bitar. En hel del av grankvistarna från granen som vi sågade ner härom helgen åkte ner i tunnan också. Vi slet i tre timmar och jag kan lova er att jag stank skogsbrand sen...



Min goa brorsdotter var på besök och hon hade med sig en födelsedagspresent till mig eftersom att hon inte kan komma på mitt kalas. Presenten passade mig perfekt, kaffemoster som jag är. Eller kaffefaster kanske jag får kalla det i detta fall. Men i alla fall. Visst är det fin?




Inuti muggen låg det ett gäng goda små chokladbitar, söta va?




Idag körde vi sonens farmor och hennes man till Säve flygplats (de skulle åka till Spanien, lyckostarna) innan vi åkte till sonens kusins fyraårskalas där det bland annat bjöds på dessa goda tårtor:



Nu tänkte jag slappa lite i soffan innan det är dags att krama kudden.




fredag, oktober 01, 2010

Tänder både pannan och ett ljus idag

Ännu en arbetsvecka är slut och eftersom att både sonen och jag slutade tidigt idag så åkte vi direkt ut till sonens favoritaffär där de hade ett kanonbra pris på LED-skärm till hans dator. Sladden som vi var tvungna att köpa till kostade en femtedel av vad skärmen kostade. Jag tycker att det ska ingå sladdar. Helst skulle allt vara utan sladd för ibland räcker inte alla uttag till och det blir hemst rörigt med alla sladdar från den ena apparaten till den andra.



Sonen har haft min gamla tjockskärm till sin dator så han är nog ganska nöjd med den nya platta fina skärmen.

I samma butik var det något som stack ut från mängden. Jag har visat bild på den ena en gång men nu hade det kommit dit en liknande i en annan hiskelig färg. Kan du gissa vad det är?




Nu ska jag gå ner i källaren och tända i pannan så att vi får det lite varmt i stugan. Klockan åtta tänder jag ett ljus för den mördade Elin Krantz. Och för allt meningslöst våld.


Trevlig helg!!!