Idag inhandlade jag en ask nostalgi. Trodde jag. Jag blev grundlurad.
Gissa om jag blev glad när jag fick syn på de röda askarna! Jag köpte två askar (2 för 15:-) och öppnade den ena så fort jag kom hem. Ähhh...vad hände? De är ju tjocka och klumpiga. Smakar inte alls som jag förväntat mig. Vet du vilken salmiak jag menar? Det ska givetvis vara de där lövtunna som är såå salta på tungan. De där som man bara trycker in i munnen, gärna hela asken på en gång. Så här ser de ut:
Förra sommaren fick jag tag i äkta vara, på en gårdsbutik på en fårfarm i Tvååker. Det får nog bli en tripp dit på semestern. Då kan jag ju passa på att åka på fårsafarin som jag missade förra året. Fårsalamin däremot...den kan kvitta. Usch!
På tal om nostalgi så hittade jag ett klipp på Youtube häromdagen. Det är från ett barnprogram från 1981 med Titti Sjöblom där hon sitter i sin fångoverall (jaja, det ser ju ut som det!) och sjunger tillsammans med några barn. Här sjunger hon en liten melodi som jag sjunger nästan dagligen med/för barnen på min förskola:
Tänk om det var så enkelt?! Bara ge alla dumma människor en trumma så att de inte hinner vara dumma. Tyvärr är det inte så enkelt...
Nu har sonen precis gått till bussen som ska ta honom till Göteborg där han ska gå på bio med några kompisar. Själv ska jag bara ta det lugnt. Armbågen ska få vila...
Trevlig helg!!
2 kommentarer:
Salmiak. Den äkta vara fanns bara på apotek en gång i tiden.
Vad har man inte varit med om.
Trevlig helg till dig också.
Underbart med nostalgi. Jag vet precis vilken salmiak du menar. Jättetunna är dom och sååå goda. :)
Skicka en kommentar