tisdag, mars 15, 2011

Minnen av en tyrann

Ja, idag vaknade mina minnen av en tyrann till liv. Det händer med jämna mellanrum. Det är inte så att jag mår dåligt eller går och ältar men då och då vaknar mina minnen. När det händer brukar det också medfölja en stark doft och det är nog den som triggar igång mina minnen.

Idag, på jobbet, kom den där hemska doften smygandes redan vid frukostdags. DÅ...var det som att den där tyrannen kom och satte sig på min högra axel med sin stränga min och en blick som fryser blodet till is.
Tyrannen är ingen mindre än min skolfröken från fjärde klass och varje gång det serveras ärtsoppa på jobbet hoppar hon upp på min axel och tar plats. Fast nu kan hon inte tvinga mig att äta ärtsoppan. Det gjorde hon då, när jag gick i fjärde klass.



En hel tallrik tvingade hon mig att äta upp. Mina klasskamrater fick snällt vänta utanför klassrummet tills jag var klar, långt efter rasten var slut. Den rasten hann jag inte hoppa twist eller spela kotten med mina kompisar.
Jag insåg att hon inte skulle ge sig, Tyrannen, så för att överleva detta traumatiska så vräkte jag på senap på varje sked. Liksom för att försöka dölja smaken av ärtsoppan. Men tycker man inte om ärtsoppa så känns smaken ändå, hur mycket senap man än vräker på.



När jag tänker tillbaka på denna enda lilla händelse så blir jag förbannad. Riktigt asförbannad faktiskt. Hur sjutton kunde hon göra så? Jag påstår ju att jag inte ältar och mår dåligt av detta men visst fasen satte det sina spår. Inte så allvarliga spår om man jämför med vad andra barn får stå ut med. Men ändå. Vad gav henne den rätten?

Som tur var blev Tyrannen gravid och vi slapp henne för resten av mellanstadiet. Vår vikarie var den bästa av de bästa, henne har jag bara glada minnen av!

Jag tror på att aldrig, ALDRIG tvinga barn att äta. Truga och locka möjligtvis. Men aldrig tvinga! Jag tror faktiskt att tvinga eller tjata upprepade gånger kan leda till ätstörningar. Den gången när Tyrannen tvingade mig snackar vi inte om att "du kan väl smaka på tre skedar och sen får du gå" eller "smaka bara en gång, snälla". Här snackar vi en hel tallrik. Det är mycket ärtsoppa det.

Har du några liknande minnen?

9 kommentarer:

Anonym sa...

Men hu vad hemskt... ja, det var så när vi var små. Jag vet många gånger jag fick sitta kvar vid matbordet både hemma och i skolan för att äta upp, även om att man inte tyckte om det och mådde illa. Det var nog deras uppväxt och ryggsäck... Hm. / Ellinor

Hanna sa...

Jag jobbade på en skola en gång där alla barn alltid ville sitta vid mitt bord. För jag tvingade dem inte att äta upp. Det gjorde den andra fröken. Fy F-N säger jag bara! Fy, vad det kan sätta spår. Barn struntar ju inte i att äta på pin kiv liksom. Tycker inte jag om amten, vilket jag inte gjorde ganska ofta, så inte kan jag tvinga barnen. Detta var i modern itd...

NEWYORKMAMMAN sa...

Skojar du? Gjorde hon? Kan bara ha varit en, men henne hade vi inte länge för sedan fick vi en riktig ängel, eller hur? Usch, din stackare. Undrar hur kärringen mår idag och om hon känner att det har berikat hennes liv på något sätt, att tvinga en liten fjärdeklassare att äta upp ärtsoppa? Typ att hon på något sätt skulle ha räddat dig från knarkträsket eller liknande. Ja...du förstår.

camillos sa...

Jag ser Tyrannen ibland här i byn, undrar om hon fortfarande kör samma race för att visa sin makt?
dpk: ja, vilken tur att vi fick den andra läraren vi fick, helt underbar!

Våfflan sa...

Det hade jag förträngt!
Samma fröken tvingade mig att äta risgrynsgröt som jag sedan fick upp samma väg som den gått ner...
Äter aldrig risgryns gröt - hellre dör jag!
Men vikarien vi fick var guld värd, tack Y. för att du räddade vår tid i mellanstadiet =)

Marie A sa...

Och jag kommer inte alls ihåg henne som en tyrann,jag tyckte om henne och blev lite ledsen när hon skulle vara mammaledig kommer jag ihåg. Kan vara att jag ogillade förändringar när jag var liten och att vi precis hade fått henne. Vet inte. Sedan hade vi det lite stökigt tills vi fick våran ängel.
Jag träffade på henne eller tyrannen som ni väljer att kalla henne för kanske 8 år sedan då hon satt och tog emot valsedlarna på önnerödsskolan och hon kände igen mig. Wow tänkte jag, då måste man ha gjort något slags intryck på den korta tiden.
Var hon verkligen tyrannisk??

camillos sa...

Tja, hon var i alla fall tyrannisk när hon tvingade i mig en hel tallrik ärtsoppa. Resten minns jag knappt...det är liksom ärtsoppan som etsat sig fast.

Marie A sa...

Ungefär som jag minns av dagis med tomatjuice i STORA glas som man var tvungen att dricka upp efter frukosten, inte till utan efter!
Kunde inte äta vanliga tomater på 15 år efter den händelsen. Och tomatsoppa kan jag absolut inte äta idag.

camillos sa...

Tomatjuice? Blää!