Jag blir knäpp!!!

Jag blir knäpp. Knäppare än jag redan är alltså. Jag blir knäpp på den förbaskade hostan. Nu har jag hostat fem nätter i rad och det känns verkligen i kroppen nu. Dels har jag träningsvärk, dels är jag såå trött. Jag är inte människa just nu. En zombie kan man kanske kalla mig.
Idag var jag på ett mycket intressant möte med alla andra IKT-ansvariga på förskolorna i kommunen. Men jag hostade så mycket så jag var tvungen att gå ut en stund. Jag stod i korridoren i kommunhuset och hostade klart. Inte konstigt att tjänstemännen glodde.
Så idag när jag var jag hos min syster med en liten namnsdagspresent passade jag på att ta hem min hostmedicin som har stått hos henne länge. Så länge att bäst-före-datum är passerat. Men det skiter jag i. Finns det minsta chans att den hjälper så tar jag den. Jag måste få sova!
Jag skiter till och med i att det är en stark hostmedicin. Jag måste få sova!

Jag är lite töntig när det gäller medicin. Jag vill gärna slippa min hosta men jag vill inte bli omtöckad. Jag vill inte bli beroende. Nä, jag vet att man inte blir det av en dos till natten. En sak är säker i alla fall. Jag skulle inte kunna bli knarkare. Jag är för feg. Eller...jag vill som sagt inte bli omtöcknad. Oj, vad redigt det lät. Jodå, jag dricker ett glas vin eller två eller mer på fest och då blir man minsann också lite omtöcknad. Men det är en annan sak, tycker jag. I alla fall när man festar så sällan som jag gör. Äsch, jag kan ju ta jobb som redighetsminister. Eller hur? Jag kanske skulle bli rik på kuppen. Jag har hört att ministrar tjänar bra med pengar...
När min kära son föddes ville jag inte använda lustgasen. Jag provade men jag blev ju alldeles yr i huvudet och det ville jag inte bli. Snacka om omtöcknad! Jag ville vara skärpt i huvudet. Jag använde masken ändå. Utan gas. Jag skrek i masken.

Nä, nu lät det där ännu redigare. Jag var inte helt utan smärtlindring. Nädå, jag körde med ryggbedövning!

I morgon ska vi åka och köpa köket på IKEA!!! Jippi! *hosthost*