måndag, januari 10, 2011

Vad hände egentligen 1954?

I lördags kom världens goaste N hit från Stockholm och stannade i två nätter som hon sov på min soffa. N är som vår moster, fast egentligen är vi inte släkt, men våra familjer har alltid varit så nära varandra även om avståndet har varit långt. N's alla barn kallar vi våra Stockholmskusiner.
N har känt min mamma sedan mamma var liten och det är alltid roligt att höra lite mer från hur det gick till på den tiden när mamma höll på att bli relegerad från den fina flickskolan hon gick i som tonåring. Men med N's hjälp och en hel sommars studier tillsammans fick mamma stanna kvar i skolan. Då hade hon dessutom hunnit höja alla sina betyg till de allra bästa.

Fast jag får ändå inte till hela historien om hur mamma hade det som barn. Jag vet att mormor och morfar var fattiga, så fattiga så att barnen vissa jular fick vara glada om de fick en apelsin i julklapp. Därför har jag så svårt att förstå hur mamma kunde få gå i den där fina flickskolan.

N hade med sig en underbar tavla till oss som föreställer min mamma som barn.


Det var då jag frågade N om hon vet vad som hände det året som tavlan var målad, 1954. Det var nämligen samma år som mamma, som då var tio år gammal fick spela in en stenkaka på en grammofonstudio tillsammans med min mormor som spelade piano.

Stenkakan har jag ju känt till i flera år och när jag plockade fram den i våras efter att pappa gått bort började jag fundera på det där årtalet, 1954. Hur hade mormor råd att låta mamma sjunga in en skiva när de var så fattiga?
Hur hade mormor råd att beställa en tavla som är målad efter ett fotografi av mamma? Undrar om min morbror har en liknande tavla som föreställer honom? Min morbror var inte så gammal 1954 så frågan är om han minns eller vet något.

Jag får helt enkelt fråga min moster som är elva år äldre än mamma, hon var alltså 21 år gammal då och jag vet inte om hon fortfarande bodde hemma eller om hon hade flyttat hemifrån. N visste inte riktigt hur det låg till för 1954 hade hon inte lärt känna min mamma ännu, men hon hade nån tanke om att det kan ha rört sig om nåt litet arv.

Måste fråga moster.

3 kommentarer:

newyorkmamman sa...

Men oj vad spännande! Fråga genast för jag vill veta NU! Man kan ju faktiskt se att det där är din moder. Över munnen tycker jag.

Anonym sa...

Gud vad fint kort och vad roligt. Ja, man kan se att det är din mamma... vackert! <3 (Ellinor)

Anonym sa...

Nu blir jag också nyfiken!/Hanna