Mac och jag

På mitt jobb har det satsats rejält när alla pedagoger fick varsin MacBook att förfoga över. Jag är ju prylgalen och Mac är ju en himla bra maskin men...jag gillar inte ansvaret jag har över den lilla vita datorn. Tanken är att vi ska ta med oss vår Mac hem och sen tillbaka till jobbet fast om något händer hemma så går det på min egen hemförsäkring. Det är det jag inte gillar. Tänk om något händer då?

Som i natt, jag hade efter många om och men gått till sängs och skulle precis släcka lampan när hjärtat började dunka och tankarna for runt som en virvelvind i huvudet.

VAR ÄR MIN MAC???

Visst tog jag hem den i fredags? Visst? Men var är den då? Eller glömde jag den? Var la jag den? Ställde jag ifrån mig den utanför miljöhuset när jag skulle slänga soporna. Stod den kvar där? Fast hur länge skulle den stå kvar innan den fick ben? Eller har den åkt ner i soptunnorna? Åhnej, det här har jag INTE råd med!!!

Jag funderade faktiskt starkt på att åka till jobbet klockan tre i natt för det var omöjligt att sova när jag bara låg där under täcket och försökte komma på var f-n jag la datorn. Men jag åkte inte mitt i natten. Hade någon sett mig gå in på jobbet mitt i natten skulle säkert nån som bor i den fina villorna runt omkring ringa polisen.

Jag åkte till jobbet förut, larmade av och gick bort till min avdelning och där...


låg den så fint i en av barnens vagnar alldeles innanför dörren. PUST!!!

Från och med nu vill jag aldrig mer ta hem datorn. Fast det gjorde jag ju inte ens tydligen. Nä, den får stanna där den hör hemma. På jobbet. Jag har en egen dator hemma. Så det så!