Tänk vad små varelser kan framkalla starka känslor. Som tidigare idag när jag satt bakom ratten och fick syn på att det kröp en spindel på mitt ben. En sån där med liten rund kropp och jättelånga ben. Helt okontrollerat började mina armar och ben att vifta och min hand slog mot benet upprepade gånger. Jag pratade högt för mig själv också. Eller var det till spindeln jag pratade, kanske? Spelar ingen roll, jag var ju ensam i bilen. Förutom den där förbaskade spindeln då. Jag letade efter första bästa ställe att stanna medan jag fortfarande viftade och pratade till spindeln. Ja, jag var tvungen att stanna och mörda den lilla långbenta saken för vem vet vad den skulle kunna ta sig till. Den skulle ju kunna attackera mig, bita mig, äta upp mig. Minst.
Men när jag stannade syntes den lilla rackaren inte till. Borta. Puts väck. Men min olustiga känsla var inte borta. Då kan man fundera på det där med att alla djur och microorganismer minsann behövs i vår värld, att alla har en speciell uppgift. Men HUR tänkte Gud då? På vilket sätt behövs den där äckliga lilla spindeln? Han kunde väl ha skapa söta, fina och färgglada spindlar. Som är så söta så att man inte kan bli rädd för dem. Som är så söta så varje människa som får syn på en utbrister; Åhh, så söt!
Det finns redan små varelser som är precis så där söta och fina så att varje människa som får syn på en utbrister; Åhh, så söt! Jag menar bäbisar. Man kan ju inte prata om annat just idag. Denna dag som hela svenska folket, ja kanske hela världen, har väntat på. Denna dag då vi äntligen fick beskedet att kronprinsessan är gravid. Åhh, så sött!
Tja, då kan man pusta ut. Tronföljden är säkrad. Men framför allt så är det en fantastisk nyhet för Vickan och Daniel precis som det är för varje par som önskar sig ett barn. Jag önskar dem lycka till i alla fall och nångång i mars 2012 kommer väl jag också vara en av dem som utbrister; Åhh, så söt!
Där förstår jag precis vad Gud tänkte. Finns det nåt finare på denna jord än ett litet barn?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar