Det ska va' husvagn...

Idag åkte jag och sonen till Tjörn för att hälsa på sonens farfar och hans fru på deras fina lantställe.


Det var långa köer ända från Liseberg och genom Tingstadstunneln, givetvis hamnade vi bakom en av alla husvagnar som fyllde filerna.





Inte för att det är nåt fel på husvagnar men de skymmer sikten. När det blir såna köer och jag ändå inte har nån tid att passa så är det ingen idé att stressa upp sig, man kommer inte fortare fram för det. Det är bara att gilla läget. Tur att jag tankade innan jag åkte från vårt samhälle...



Idag var jag väldigt glad för att jag kör automat!!! Det gör köandet ännu lättare.


Det var som alltid några som körde i fel fil, snabbare men fel, bara för att knô sig in i ledet strax innan tunneln. Grrr...

Här kom vi äntligen fram till Tjörnbron.

Det ser väldigt molnigt ut på bilden med vi klarade oss från regn där vi satt på altanen och hade en trevlig fikastund. När det var dags att åka hem kom regnet. Tur va?

Nu är det bara en söndag kvar innan det är slut på semestern.........

En söndag då jag måste jobba bort lite av mitt tvättberg och kanske dra runt dammsugaren lite också.

Fast först ska jag njuta av min sista sovmorgon på länge!

Lördag innan allvaret börjar

Idag är det lördag. Jag som brukar älska lördagar. Men inte idag.

Jag har nästan förbrukat hela min semester. Bara söndag kvar innan allvaret börjar igen.

Vill inte...

Fast det kanske är så att man måste in i det där vardagslunket igen, och stressen, innan man riktigt uppskattar lördagsmorgons ensamma stund vid köksbordet med en god kopp kaffe? Eller uppskattar sovmorgon fram till klockan nio?

Nu under semestern har jag vänt på dygnet, nattuggla som jag är. Att vakna klockan nio är jättetidigt när jag väl har vänt på dygnet...

Åh, vad trött jag kommer att vara på måndag morgon. Och tisdag. Och onsdag. Och...ja ni fattar.

Regntunga skyar

Ojoj, vad det regnar. Det kanske räcker nu?

Även om jag tycker att det är skönt med en liten paus från hetta och gassande sol så är det mycket lättare och trevligare att fira semester i vackert väder.

Jag sitter ensam vid mitt köksbord och lyssnar på droppandet utanför fönstret. Sonen sover. Min brorsdotter sover i soffan. Jag njuter av mitt kaffe.

Jag kom att tänka på nåt som jag läste i måndags, när vi var i en liten butik i Gränna. Det var en liten tavla med texten:

"Det är trevligt att vara viktig, men det är viktigare att vara trevlig."

Jag håller med.

Nu ska jag ta mig en påtår.

Vita hästen

I går var jag och S på utomhusteater vid Gunnebo slott. Vi tittade på "Vita hästen" med Claes Malmberg, Stefan Ljungqvist och Ola Forssmed. Herregud, vad vi skrattade!!! Det var så himla roligt!

Att det var underbart väder gjorde upplevelsen ännu bättre. Vi började med att fika innan vi gick till utomhusscenen som ligger så fint nedanför slottet. Kolla vad fint min morotskaka var dekorerad:

Bäst av alla på scenen var Ola Forssmed. Vilken mimik! Vilket kroppsspråk! Han påminner väldigt mycket om Nils Poppe och han är minst lika bra och rolig.


När Claes Malmberg sjöng en sång som faktiskt var väldigt rolig där han bland annat drev med Alexander Ryback som slog sönder sin fiol lyckades jag filma Ola Forssmed som stod på balkongen och körade med tjejerna. De drev nämligen med gospelmusik och jag skrattade igenkännande när de gjorde rörelserna till musiken...

Varför går man inte oftare på teater när det är så roligt?

Nu ska jag umgås med min brorsdotter som är på besök och att det regnar gör faktiskt ingenting.

En dagstur

I går åkte sonen och jag med min syster och hennes familj på en dagstur till Gränna och Visingsö. Vi började med att gå runt i Gränna som är en så mysig liten stad. Vi köpte polkagrisar såklart och kikade på alla fina små hus som trängs i den backiga staden innan vi åkte över till Visingsö.

Vi var smarta nog att ringa på vägen och boka plats på färjan som tur var för det var många bilar som stod i kö i chansfilen. Jag och sonen har varit på Visingsö många gånger eftersom att sonens plastfarfar härstammar från Vätterns fina lilla pärla. Min syster har bara varit på ön en gång med skolan och hennes man hade aldrig varit där så denna gången var det jag som fick guida runt på ön.



När vi kom iland fikade vi vid den gamla borgen Visingsborg innan vi styrde bilen söderut mot Näs borgruin.






Vid Persgårdens gårdsbutik stannade vi och köpte den goda äppelmusten som är en av de lokala delikatesserna. De har även ett galleri ovanpå ladan och i skogsbrynet hängde det en konstig installation. På skylten stod det; "Vart är vi på väg? Bara mjukplast, bara två månader, bara två personer.." Konstigt, fast tänkvärt. Speciellt när man befinner sig på en sådan vacker plats som Visingsö är.

Bredvid Persgården ligger en annan liten gård där frun i huset har loppis i sitt garage. Jag har varit där förr och jag vet att det aldrig finns nåt av intresse. Det fanns det inte i år heller.

Men jag bjöd in oss i hennes trädgård som hon mer än gärna delar med sig av. En fantastisk trädgård som är så fin och välskött med vackra blommor, ovanliga fjärilar, vattenfall, många bin och en liten damm. Tänk om jag bara kunde fixa en liten del av detta vackra i min trädgård...

Semester på landet

Nu har det faktiskt gått tre veckor av min semester och det är bara en enda liten vecka kvar. Hjälp! Tänk att det då är ett helt år kvar till nästa semester. Nästan. Ge mig styrka...

Förra veckan var i alla fall en riktig semestervecka då jag och sonen var på landet hos sonens farmor och hennes man. De bor i en liten röd stuga en bit från Frillesås i vackra Halland. När man viker av från landsvägen och kör den sista kilometern kör man genom skog och förbi kohagar:


I mitt pass står det faktiskt Frillesås som födelseort. Där bodde jag min första del av livet då mina föräldrar hyrde ett hus där.

På landet är det skönt att vara på semestern. Man har skogen precis inpå tomten och frukost äter vi alltid på altanen under tak. Det finns rinnande vatten fast dricksvatten hämtar vi på brandstationen:


Det enda jobbiga med landet är att det bara finns utedass...
Jag har svårt att vänja mig vid det. Så är det.

Vi har haft fullt upp under veckan med olika utflykter varje dag. Vi var bland annat på Öströö fårfarm som ligger i Tvååker. Det var ett jättefint ställe att besöka. Vi missade precis dagens sista fårsafari som man kan åka på men vi tog en härlig fika som de packar in en picknickkorg med en rödvitrutig duk. Sen kan man välja att sitta vid utemöblerna som det finns gott om eller slå sig ner i gröngräset nånstans. Kanske inne i en av fårhagarna där vi efter fika vid ett bord gick in och klappade de ulliga små söta lammen:


Vi åkte till Bockstens mosse för att kika på platsen där de hittade Bockstenmannen 1936:


En dag åkte vi till marknaden på Varbergs torg. Det enda jag köpte var.....

...en pelargon. En Mårbackapelargon som liksom ropade på mig.

"-Camillos, köööp mig!!!"

Jag har faktiskt köpt fler pelargoner under veckan. Sju stycken närmare bestämt. De köpte jag hos Hasses blommor som jag alltid brukar åka till när jag är på landet. Mycket bra kvalitet är det alltid och eftersom att han hade kvar endast ett femtiotal av alla åtta tusen pelargoner så var det bra pris.

På landet växer det massvis av blåbär på tomten så det har jag givetvis plockat och avnjutit på altanen. Farmor plockade kantareller på väg till brevlådan en morgon så det blev flera rostade mackor med smörstekta kantareller. Det var ju förra året jag lärde mig att tycka om kantareller när vi var på resa med just sonens farmor och hennes man. Det var lika gott i år!

Ett stående inslag i juli är Norvalla marknad som är enormt stor..........



Vi har haft en skön vecka med en himla massa aktiviteter och besök hos sonens farbror med familj som har stuga utanför Varberg. Vi har badat varje dag och även om havsbaden var suveräna med bra botten, inga maneter och skön temperatur så finns det inget som slår ett kvällsdopp i Horredsjön!:

Nu ska jag försöka njuta av den sista semesterveckan innan allvaret börjar igen...

Ha det så gôtt!!!

Samtal med mormor

Min mamma hade en förkärlek för skrivböcker och fina pennor. Hon skrev många dikter, kåserier och anteckningar i alla sina fina små böcker. Jag älskar att läsa hennes gamla kåserier och jag gråter nästan alltid en liten skvätt när jag gör det. Fast det är nästan som glädjetårar tror jag. För det som hon skrivit rör alltid vid mitt hjärta som blir alldeles varmt när jag läser hennes ord.

I går hittade jag en bok som hon bara hade påbörjat. I boken hade hon skrivit om några samtal som hon haft med min son.

En anteckning var från när sonen var sex år gammal och han sa till mormor:

- Mormor när du dör blir du nog en katt. Undrar vad de kommer att kalla dig då?