Sex månader sedan jag föddes på nytt.
Jag är oerhört tacksam och glad för att jag genomförde operationen och faktum är att jag mår så himla bra!
Dessa sex månader har gått både fort och långsamt, konstigt nog. Allt har två sidor på något sätt. Jag känner mig så smal som jag aldrig har känt mig samtidigt som jag känner mig som ett fläskberg när jag grabbar tag i min mage eller mina dallriga överarmar. Jag känner mig "snygg" för första gången på...aldrig...men samtidigt ser jag bara ett fult gammalt ansikte i min spegel varje dag.
Jag ser att "folk" ser en ny människa men egentligen är det fortfarande samma gamla jag. Fast något mindre kanske. På tal om det så står det väääldigt still på vågen just nu. Det kan vara så, det är visst inget konstigt med det. Men lite trist.
Fast jag ska väl inte klaga. Några hekto till så har jag tappat otroliga femtio kilo. Herregud, jag skulle förmodligen inte ens orka bära femtio kilo smör med mina bara händer upp för trappan...
Så, för att fira min halvårsdag ska jag bege mig ut på en långpromenad. Jag går mot solen som snart går ner. Så, hörlurarna på!
Puss på dig!
