I går kväll var jag på ett extra fackmöte. Det är nämligen så att min kommun har tänkt utrota hela min yrkesgrupp, barnskötarna. De har på tjänstemannanivå bestämt att de bara ska ha förskollärare på alla tjänster inomförskolan. Så nu ska vi barnskötare bort.
Jag kommer osökt att tänka på Hitler och utrotningen av alla judar.
Ok, kommunen ska inte gasa ihjäl oss eller ens tortera oss. Men ändå. De har bara bestämt att vi inte ska få finnas längre.
Jag har jobbat som barnskötare i drygt 22 år. Det har för det mesta varit gott nog. Men inte nu längre.
Då undrar jag bara en sak:
Vad fan ska jag bli när jag blir stor???
Ursäkta språkvalet, men egentligen har jag lust att vråla ut värre ramsor än så. Typ rakt i örat på de välbetalda tjänstemännen i kommunen.
Men som sagt, allt annat i mitt liv känns just nu som kaos i kvadrat så jag blir inte förvånad när allt kommer på en gång. Bring it on, liksom!
Jag har inte funderat på att arbeta med något annat. Jag har ingen gammal dröm om vad jag skulle vilja syssla med. Jag har heller ingen annan utbildning. Jag kan inget annat. Jag är skit helt enkelt.
Idag fick jag också ett mycket tråkigt besked om en nära och kär familjemedlem så nu känner jag att "The botten is nådd".
Vad mer ska drabba oss nu?
Nu ska jag och sonen hem till min kära syster och fira valborgsmässoafton. Tyvärr ska jag köra bil dit, annars hade jag gärna tagit ett glas vin. Eller två.
4 kommentarer:
Du e inte skit, du e guld!
Hmm, kanske det. Men inte med tillräckligt många karat...
Ja, man vet inte alls ibland. En arbetsgivare kan vara så himla cynisk och trångsynt. Man bara står där, har inget att säga till om. Men du kan väl bli frilansare?? Skriva om ditten och datten, ta kort och scrappa . . . kanske en egen presentshop?! =)
Jamen, det skulle ju vara precis som att vara ledig. Så lyxigt!
Skicka en kommentar