Prins eller gris?

Idag var jag och sonen på Allum för att fixa hans klocka, vars tidtagarvisare är felinställd. På scenen stod Anna Bergendahl, vinnaren av melodifestivalen. De låtar som jag hörde medans vi gick till klockaffären, Claes Olson och Åhléns lät riktigt bra!

Fast jag tror inte att hon vinner den stora finalen tyvärr...

Jag körde sonen och hans kompis till stan för de skulle gå på bio. Sen åkte jag till gravarna. Tänk att mamma och pappa är tillsammans nu. . . . . . . . Deras stoft är nu i samma grav, förevigt..

Jag gick runt lite vid kyrkogården och kollade till de två olika gravarna som jag går till och tittade på solens klara strålar som speglade sig så vackert i sjön. Det blåste kallt och tårarna rann.
Jag har besökt de båda gravarna många gånger förr men aldrig har jag gråtit så som jag gjorde idag. Idag var första gången sen pappa urnsattes och klumpen i magen kändes ny.

När jag satte mig i bilen kände jag mig inte särskilt social men bilen liksom styrde in på lillasysters gata ändå. Tur var väl det, för där hade vi riktigt trevligt! Vi käkade taco's och drack kaffe innan jag åkte hemåt. Med ett gott humör!

Nu måste jag greja lite för i morgon ska jag och syrran stå på kyrkans loppis där vi har bokat två bord. Hoppas att vi blir av med lite "skit" och att vi kanske går med någon krona plus...

Ingen har väl missat dagens nyhet; att prinsessan Madeleine bryter förlovningen med sin Jonas. Så kan det gå!

Jag har inte hängt med i alla svängar, för vem orkar läsa allt om prinsessornas kärleksbekymmer, men vad jag förstår så handlar det bland annat om otrohet.

Ja, då är det väl lika bra att bryta förlovningen. Så det blev inget liv som prinsessans man. Han skrevs in i historieböckerna och skrevs ur lika fort. Ungefär lika fort som man redan har glömt att drottning Silvia var en naturlig skönhet innan alla operationer.

Jag tror knappast att Jonas behöver deppa länge. Han kanske redan har nån ny dam på gång.

Annars kan han ju skicka ett brev till årets enda kvinnliga bonde i "Bonde söker fru". Eller till någon av de sju manliga kandidaterna, om han nu vill det.

Det kanske jag också ska göra. Skriva till nån grisbonde. Börja om på nytt. Nu när mitt liv ändå har kommit till en brytpunkt i livet kanske jag ska förändra det drastiskt.

Eller...nä livet som bondmora är nog inget för mig. Jag tror att jag gör som prinsessan Madeleine. Jag sätter mig här och väntar på att min prins kommer ridande på en vit häst. *säkert*...