torsdag, juni 16, 2011

Den som väntar på nåt gott...

Jag har visst inte bloggat på flera dagar så det får bli ett långt inlägg idag. I alla fall med många bilder och en liten filmsnutt.

Jag gick bort till min systers altan förut för att ta en fika. Kameran hade jag med mig såklart. Se på allt det vackra jag såg på väg till andra sidan huset:


Den som väntar på nåt gott...
De doftar ljuvligt!!!

Vilken färg!

Jag har väl berättat om hur löjligt rädd jag är för att som zurrar?
Men vem bryr sig när man vill ha en fin bild?



Vi har vita smultron på tomten. Jättegoda. Vi har jättemycket röda smultron också.


När vi satt och drack vårt goda kaffe märkte vi att min systers båda katter hade hittat nåt som var väldigt intressant. Det visade sig att det låg ett litet rådjurskid i gräset. Alldeles stilla låg han. 



Normalt sett gillar jag inte rådjur alls. De äter ju för tusan upp alla mina fina blommor. Och krusbären. Jag har många gånger önskat att jag också hade en Runar i sovrumsfönstret med laddat gevär i näven.

Men en sån liten stackare... det är ju nåt alldeles visst med ungar. Både djurs ungar och människors bäbisar.
Hoppas att rådjursmamman hittar sitt lilla kid!

8 kommentarer:

Hanna sa...

Stackars lilla bebisen! Vilka närgångna katter...

Marie A sa...

Den översta pionen påminner lite om en annan jag har (la inte upp någon bild på den).
Ja du en "Runar" skulle verkligen behövas även här. Trots att de små rådjurskiden är söta så vet man ju att även de blir stora och mumsar blommor!!

vally sa...

Älskar pioner.
Älskar rådjur. Så söt, där i gräset.
Jättefina bilder och smittsamt mys med fika på syrrans altan.
Hälsa henne.

Anonym sa...

Rådjuren hittar ALLTID sina kid, o så länge ingen e där o stör eller ska gå fram o peta så kommer alltid mamman tillbaka o hämtar. Men d kan ta timmar!

Mvh lindas kompis cattis

Swedish Steffman Travelings sa...

Vilket fin film om ett ganska ovanligt möte. Hoppas allt gick bra, både med katterna och rådjuret. /SteffMan

Nim sa...

Så fina Pioner, mina har precis blommat färdigt och håller på att "snöa" ner hela gräsmattan.

camillos sa...

Hanna: Svante, den ljusa katten är lite för tuff för sitt eget bästa ibland.
Marie: Precis, de brukar mumsa på mina rosenknoppar. Grrr!
Vally: Jag hälsar syrran!
Cattis: Vi gick därifrån så att rådjursmamman fick en chans att komma och hämta sitt lilla kid. Vi har inte sett till nån av dem efteråt så de har nog återförenats nu.
SteffMan: Tack, det verkar som att det gått bra.
Nim: Tyvärr blommar ju pionerna över så fort. Alldeles för fort.

Ellabellas vardag sa...

Vilken härlig filmsnutt. :)