I söndags jobbade jag i kyrkovalet, som valförättare, från 08.00-23.45 ca. Det var en tröttsam dag och jag satt så mycket på en stol (och prickade av i röstlängden) att jag inte kunde somna på natten för min ena höft värkte. Fast samtidigt så var det en trevlig dag. Tänk så mycket människor jag träffade och pratade med, av alla de slag. Men bäst måste jag säga är de 90-åriga tanterna och farbröderna som finklädda och med söndagshatten på huvudet tar sig till röstlokalen och "gör sin plikt", som de själva kallar det. Dom är bara för gulliga!
I måndags hade vi efter arbetsdagens slut personalmöte. Vi fick se en film.
Min ömma höft skulle knappast orkat med att sitta på små ministolar av hårt trä, så jag tog en madrass och lade mig på golvet framför tv:n och var ganska beredd på att eventuellet nicka till.
Men istället skrattade jag nästan konstant i 90 minuter. Jag grät lite också, men mest skrattade jag. Ni vet, sådär förlösande. Vi fick se en filmad föreläsning och jag önskar att alla människor som jobbar med människor fick se den!!! Det går ju aldrig att beskriva en sån upplevelse, för den är ju min egen, men jag kan lova att det lätt var den bästa föreläsning jag har hört!
I tisdags var det dags för andra dagen på högskolan i Borås och det var alltså dags att lämna in mina reflektioner om de två böckerna som jag har läst.Ovan som jag är vid pluggande så var jag också skitnervös. Hur skulle jag kunna veta vad jag skulle förvänta mig av ett litteraturseminarium? Jag har aldrig gått på nån högskola.
Hur högt låg ribban???
Nä, den låg inte så högt. PUH!!!Vi hade en bra diskussion kring de två böckerna och det kändes bara så bra!
JAG kände mig lätt som en fjäril när jag kom hem!
Fast just nu är jag lite trött, så jag säger väl godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar