Pass, Pesetas och P-piller!

Näää...

men Pass, Pund och vitaminPiller har jag packat ner!

Kamerorna och iPaden är laddade så nu är jag väl redo att åka iväg. Vem vet, det kanske kan bli ett blogginlägg från London?

Ha det så gott!

Snart...

I morgon börjar allvaret igen. Men jag jobbar bara två vanliga dagar innan det bär iväg till London. Jag ska få åka med till BETT-mässan där jag förhoppningsvis ska få en massa inspiration. Det handlar om lärande genom teknik och vår kommun har satsat ganska mycket på tekniken. Varje pedagog i kommunen har fått en Mac-dator och varje avdelning har fått en bildskärm (platt-TV) med mera. På min avdelning jobbar vi med ett iPadprojekt med barnen och det är väl bland annat därför jag får åka med.
Det ska bli skitkul att åka dit!

Tro det eller ej men mitt pass hittade jag direkt när jag fick reda på att jag skulle åka med. Nu i veckan växlade jag till mig lite brittiska pund och nu återstår bara att packa lite. Vi blir borta i fyra dagar och en sak som oroar mig är att jag måste dela rum med någon. Antar jag. Tre nätter. Det är jobbigt.
En annan sak är det här med maten. Det gäller att jag har en frukt med mig hela tiden. Men jag har ingen lust att gå på restaurang varje dag eftersom att jag inte kan äta normalt. Äsch, det löser sig säkert.

Så eftersom att jag ska vara borta fyra dagar veckan som kommer plockade jag bort julen i går.

Jag kommer att ångra mig nästa jul...trassel och oreda!

Här hänger toppen av min julgran kvar. Ja, nu är den borta!

Ha en skön söndag!

WOW!

På måndag börjar jag jobba efter att ha varit hemma ganska länge och det är nog bra. Det känns som om jag behöver komma igång igen. Visserligen gillar jag att gå hemma och skräpa för då kan jag sätta mig vid mitt scrapbord när jag vill och sitta där hur länge jag vill. Jag gillar också att vara uppe alldeles för sent, nattuggla som jag är. Jag gillar också att kunna planera min dag precis som jag vill...eller inte planera alls.
Men jag har stannat av lite.
Detsamma gäller min viktnedgång. Just nu går det lite långsamt. Jag vet att det inte är meningen att jag ska rasa för fort.
I går var jag och sonen hemma hos MBF och fikade och då sa jag till henne att det just nu inte känns som om jag har gjort min operation. Jag mår bra och mina små sår har läkt så fint. Jag måste naturligtvis fortfarande tänka på vad jag äter och måltiderna är inte större än en barnportion. Men annars känns det som förut. Fast ändå inte. Det är dubbelt. En sak som är fantastisk är att jag inte har något sötsug kvar. Alls. Skönt va?
En del som ser mig säger "WOW, vad det syns" men själv ser jag inget längre. Jag ser samma tjockis i spegeln som förut. Visst, mina kläder hänger och mina jeans jag hade innan operationen kan jag absolut inte ha nu.
Jaja, det blir nog bra.

Idag skulle jag och sonen varit hemma hos hans farmor och plastfarfar på middag tillsammans med hans farbröder med familjer men sonen vaknade upp med ögoninfektion så vi fick snällt stanna hemma.
Så nu ska vi äta rödspätta till middag, sonen och jag.

Ha det!

Eeemiiiil...förgrömmade storm!

I natt kom stormen Emil med besked. Här uppe på andra våningen, under snedtaket, låter det riktigt otäckt när det blåser så där mycket!

I morse visade det sig att Emil hade blåst hårt på en elstolpe vid vår tomtgräns. Stolpen står och lutar och kablarna som går från den lutande stolpen till nästa stolpe hänger alldeles för långt ner. Den ena hänger farligt nära min bil. Jag kunde backa ut utan att snudda den men vem vet om den hänger kvar?
Elbolaget kom lite senare när jag inte var hemma men det enda de gjorde var att fästa stolpen i nån vajer som drogs ner i marken. Hoppas de kommer i morgon och fixar kablarna också...

En annan sak är att locket till en av mina utelyktor är borta. Puts väck. Finns inte. Undrar vart den flög?

Annars har jag och sonen haft en lyckad shoppintur idag. Han behövde nya skor och han trodde minsann att han absolut inte skulle hitta några skor i dag. Men redan i den andra skoaffären vi gick in i blev det bingo. Skönt, så slapp vi irra omkring och leta! Själv slank jag in på Panduro som också har rea...


På Youtube kan man hitta videos om allt, även om scrapbooking och korttillverkning. Idag såg jag en video som gjorde att jag direkt satte mig vid mitt scrapbord och gjorde ett kort till en söt liten kille som snart fyller år:

Tyvärr har jag inga snygga naglar (eller händer) och det blev ju väldigt tydligt när jag såg denna lilla videon...


Ha det bra!

Akta er för spårvagnarna!

Läste ni om den sjuttonåriga flickan som i morse avled efter att hon blivit påkörd av en spårvagn? Usch, jag tycker att det är så otäckt! Dels för att hon är lika gammal som min son och dels för att jag var i precis samma ålder när jag också blev påkörd av en spårvagn.

Jo, det är sant! Men jag klarade mig väldigt bra utan några skador. Jag haltade lite i nån vecka och jag hade ett blåmärke som täckte hela mitt högerben. Men annars gick det ju bra.

Det hände utanför min gymnasieskola i Göteborg. Jag och en klasskompis var på väg hem och vi skulle gena över spåren. Det kom en spårvagn på väg åt höger och sen in i en kurva och så fort den passerat sprang jag.

TJONG!

Där bakom kom visst en spårvagn på väg mot andra hållet...jag såg inte den..
Jag flög iväg som en vante. Spårvagnen stannade och ur den lilla glasluckan vid förarplatsen tittade ett huvud ut. Han eller hon (minns inte vilket) frågade mig hur det gick. Jag var ganska chockad som du kanske förstår så jag tittade på min kropp och konstaterade att alla ben och armar satt där de skulle. Öhh bra, svarade jag spårvagnsföraren som snabbt stängde sin lilla glasruta och körde vidare.

Det är väl inte klokt, jag tror att de egentligen måste stanna men han/hon hade väl en tidtabell att följa.

Min skolväska blev blå efter färgen från spårvagnen och mina byxor gick sönder men jag hoppade på nästa spårvagn för att senare ta bussen hem. Min mamma stod i köksfönstret när jag kom haltandes upp för backen med min cykel bredvid mig. Jag bara skrattade. Det gjorde inte mamma. Vi åkte till sjukhuset där de bara konstaterade att jag haft änglavakt.

Än idag tittar jag väldigt noga åt alla håll flera gånger innan jag korsar spårvagnsspåren.

Så idag går min tanke till den sjuttonåriga flickans familj.

Marsipanskor och stavar med schvung!

I går var jag och sonen på den lille kusinens dop och det var så mysigt allting. Mysig kyrka, mysig präst och mysigt kalas!
Kolla de fina marsipanskorna som låg på tårtan:

Förutom ett silverhalsband fick kusinen denna tavla som jag gjort:

Idag åkte jag hem till en kompis och tillsammans tog vi en promenad med denna söta lilla dam:

Vi gick vägen om hagen där min kompis dotter höll på att rida på sin fina häst:

Nu vet jag precis vad jag behöver. Ett par nya gångstavar. Inte vilka stavar som helst utan såna här:


Jag testade kompisens stavar som har nån sorts fjädring i sig vilket gör att man tränar undersidan av överarmen extra mycket. Precis vad jag behöver nu när mitt skinn håller på att bli lite för stort.
Problemet är att stavarna går på en tusenlapp ungefär. Jag får väl plocka fram mina gamla vanliga stavar och damma av dem i stället. Det är ju bättre än inget!

Tja, det var väl allt för idag. Må så gott!

Gott Nytt År!

Var det verkligen nyårsafton i går? Sista dagen på året?
Nu tror du kanske att jag har fått minnesluckor eller bara är allmänt förvirrad. Något trött kanske jag är (jag kom i säng ca halv fyra för att vakna strax före klockan nio...) men det känns konstigt att titta ut genom fönstret och se regnet strila från en grå himmel.

När vi stod ute på gatan vid tolvslaget kändes det som att det lika gärna kunde vara mitten av november eller för all del mitten av mars. Nyårsafton ska vara vit och iskall tycker jag. Det regnade i och för sig inte men ändå...

Hur som helst så hade vi en jättemysig kväll tillsammans med min syster med familj. Vi åt mat som var så god!!! Sen satt vi kvar i köket ända till tolvslaget och bara pratade och skrattade. Och spelade sällskapsspel såklart. (Jag vann!!...)
Vid tolvslaget gick vi ut på gatan där min svåger brände av sina raketer som kostade en tiondel av vad grannarna lagt på sina raketer. Men vi fick ju njuta av grannarnas raketer också!

Fläskfilé Provencale - vilka smaker!!

Okejdå...detta är en av grannarnas raketer!

Idag ska jag och sonen gå på dop. Det är sonens nyaste lilla kusin som ska döpas.


Vi hörs!