Till minne av mamma

I dag är det fem år sedan min mamma dog.

Pappa ringde från hennes sjuksäng vid sex-tiden på morgonen och sa att det var över och jag glömmer nog aldrig den känslan.

Fast jag visste så blev min första reaktion bara ett stort NEJ!!!!!

Jag var hos henne två gånger dagen innan hon gick bort. Hon hade då hamnat i koma och då förstod vi att slutet var nära. Jag satt hos henne på kvällen och när jag åkte hem vid midnatt så kändes det tungt.

Det gick så fort på slutet.

Bara någon vecka tidigare låg hon och sjöng med när vi spelade hennes favoritmusik på CD-spelaren. Hon hade sitt goda humör ända till slutet och hon skojade friskt med sjuksköterskorna.

Vår kyrkoherde Rune var hos mamma och det tror jag att hon gillade. Jag vet att de hade mycket mailkontakt under hennes sjukdomstid för Rune läste upp en del av hennes brev på begravningen.

För det är nog så att mamma gick inte bort, hon kom hem. För även om vi som blev kvar saknar ihjäl oss så vet jag att mamma har det bra nu och hon är med oss i våra hjärtan.

När jag tänker på mamma så kommer jag ofta att tänka på en sång som hon sjöng för mig och mina syskon när vi var små. Hon sjöng ofta för oss och det kändes så tryggt när hon sjöng denna sången:

Så nu tänder jag ett ljus för mamma som var så god och varm!