måndag, juni 06, 2011

Mördare

Jag bara MÅSTE visa vad jag har gjort. Alldeles nyss. Jag satt vid mitt köksbord och småpratade med min svåger och min son som precis avslutat dagens golvläggning. Fönstret var öppet eftersom att det är så förbaskat kvavt. Då kom en jättestor geting in. Jättejättestor! Har jag sagt hur rädd jag är för getinger? Livrädd kan jag berätta. Det spelar ingen roll hur mycket folk säger att man ska stå till. Jag springer!

Min svåger var snabb och greppade mitt elektriska getingdödarracket och dödade den. Mördade den. Då var jag ganska modig och vågade ta fram min kamera som sällan är långt från mig. Jag knäppte denna bild...


...tror du inte att den började vifta med vingarna då???


Jag vände snabbt på racket och tryckte på knappen så det blixtrade. Länge och väl. Sen åkte den ut ur fönstret.

Nu känns det bättre.

Snurrigt värre

Förra veckan berättade jag om vår sommarkonsert då vi hade lite extra förstärkning i kören av en förvirrad (och jag vågar nog påstå påverkad) kvinna som trodde sig tillhöra kören, vilket hon INTE gör.

Tror du inte på f-n att tanten kom idag igen! Hela kören stod och väntade på att få göra entré på scenen och hela kören spanade efter tanten som dök upp precis innan vi skulle gå upp. Jag såg minst tre personer skaka på huvudet åt henne och peka med hela armen mot stolarna bland publiken. En av dem var vår kyrkoherde. Han hade visst fått i uppdrag att hålla utkik när vi sjöng och ingripa om nåt hände. Tanten satte sig på en stol bland publiken och kören kunde göra entré.

En bit in i vårt uppträdande gick tanten med bestämda steg mot scenen där hon försökte knô sig in precis bakom mig. Flera försökte stoppa henne men då röt hon:

- Jag får visst vara här!!

Kyrkoherden syntes inte till men en diakon kom snabbt fram och fick ner den förvirrade tanten som ändå ganska glatt satte sig på sin stol igen. Puh!

Vad är det som kan göra en människa så förvirrad att man faktiskt är helt totalt övertygad om att man är medlem i en kör som man aldrig varit medlem i???? Finns det inga spärrar i en sån människa? Vad kan hon hitta på nästa gång? Jag hoppas innerligt att hon får hjälp snart för hennes beteende är ... mycket konstigt.

Nåväl, solen sken på oss när vi sjöng och det var skönt att få komma hem och byta kläder. Sonens farmor och plastfarfar kom på besök och vi åt hämtpizza tillsammans innan de åkte hemåt.

Just nu håller min svåger och min son på att lägga golv däruppe. Åh, vad jag tjatar om detta men det är så skönt att se att det går framåt! Förhoppningsvis kan vi bära upp de enorma kartongerna innehållande kyl, frys och diskmaskin som står i mitt vardagsrum och tar plats...

Lite bilder kanske?

Här ska det monteras kök snart!

Jag är så nöjd med tegelväggen!


Golvet börjar närma sig trappan!


Grattis Sverige!

Jag tycker att man ska fira sveriges nationaldag. Stort!



Jag tycker att vi kan vara glada och stolta över detta vackra land som vi bor i. Sverige är fantastiskt!

Att vara patriotisk är inte samma sak som att vara rasistisk på något sätt. Ändå är det som att man ska skämmas lite när man hissat flaggan just denna dag. Får man ens sjunga "du gamla du fria" nuförtiden? Jag menar, man får ju inte sjunga "du blomstertid som kommer" på många skolor vid avslutningen. Det är ju ändå en gammal tradition som vi har att sjunga blomstertiden. Ska vi skämmas över våra traditioner? Nä! Vi ska givetvis vara stolta över de traditioner vi har och fortsätta med dem.


Vår församling slår på stort varje nationaldag och firar med musik, fika, gemenskap och glädje alldeles vid sjön nedanför den fina kyrkan. OCH vi sjunger nationalsången. Vår kör brukar medverka och det ska vi göra idag också. Trevligt!
Hoppas DU får en underbar nationaldag!!!

söndag, juni 05, 2011

Golvet

I går röjde vi bort det allra sista på övervåningen och tro det eller ej så har vi börjat lägga golv! Eller ja, vi...det är min systers man som lägger golv med assistans från min son. Tänk vilken skillnad det gör, ändå har vi bara kommit en liten bit. Det är en hel del kvar...

Men det känns skönt att det händer nåt hela tiden. Vips så är väl allt klart. Eller? Tänk om det var så enkelt.


Min huvudsakliga syssla var att fylla igen alla hål i golvet. Det är hål efter väggar som min bror har rivit bort. Så bra att han rev bort dem. Det gjorde stor skillnad i hela rummet, ja hela övervåningen. Det blev så ljust och öppet och luftigt och bra!

Första brädan på plats!


Nu börjar man ana hur det ska se ut!



Vi avslutade dagen med att grilla och jag tog fram den där halvflaskan vin som jag haft i mitt skåp ett tag. Det räckte precis till varsitt glas åt mig och min systers man. Tur att syrran ammar...

Idag skiner solen igen och golvet lägger inte sig själv så det är bara till att plocka fram knäskydden och baksmällan och sätta fart.


Detta verktyg kallas baksmälla...

Fast svågern åkte precis iväg för han ska spela fotbollsmatch och kommer inte hem förrän om några timmar. Då kan ju jag och sonen passa på att göra lite annan nytta så länge. Eller inte. Sonen sover fortfarande och klockan närmar sig tolv. Snart går jag in i hans rum med två kastrullock och väsnas lite. Då blir man väl poppis?

fredag, juni 03, 2011

Pionernas grymma hämd!

Jag älskar pioner! Kan man annat?

I år tog jag mod till mig och flyttade min ena mörkrosa pion. Ajabaja, säger väl du då? Precis som alla andra har gjort... Jag har faktiskt läst mycket om det där med att flytta på pioner. Många påstår ju att man aldrig, ALDRIG ska flytta på pioner men jag har faktiskt hittat information som säger annat. Där läste jag att felet många gör när de flyttar sina pioner är att gräva ner dem för djupt och då blir de ledsna.

Ja, eftersom att jag faktiskt ha velat flytta på dem rackarna i flera år så tog jag mod till mig och grävde upp de små röda skotten och flyttade lite längre bort. Jag lyssnade alltså till de råd som passade mig bäst. Jag var väldigt noga med att sätta de i samma nivå med marken som de suttit förut då de blommade så frodigt för mig varje år.


Det skulle jag inte ha gjort... Mina vackra pioner är sura på mig nu. De hämnas grymt. De stannade i växten och vägrar blomma. Dumma mig! Hur kunde jag?!

Jag har givetvis läst ännu mer på nätet om de kära pionerna och nu med facit i hand så har jag läst just detta; man kan visst flytta pioner MEN de kan sluta blomma i ett år eller två (!!!) men sen kommer de igen. Hmpf! Så dumt. Av mig.
Så här frodigt växer systerplantan till min sura pion.
 Låtsas inte om det höga gräset!
Bensinen tog slut i gräsklipparen...
Det blev ju en helt grön bild ser jag nu...med häcken i bakgrunden.

Systerplantans knoppar är så...
...ljuvliga!!!


Här är den - sur som bara den! Lite och tanig. Och ful!
Den brukar växa exakt lika snabbt som systerplantan...


Den här plantans små knoppar ska snart bli
 ljusrosa doftande underbara pioner!
 Jag har en ny pion, ny för i år. Det är en planta med vita pioner. Den har inte vuxit jättefort. Men den står bredvid den där sura mörkrosa plantan och har kanske smittats av humöret.

Nog för att jag kan bli sur om nån skuffar undan mig men att hämnas sådär i upp till två år?! Nä, skärpning du vackra lilla pion!

Well...

Nu har jag haft två lediga dagar då jag har firat en student och en nykläckt fastighetsmäklare, ändå har jag fyra lediga dagar kvar!!! Det känns lyxigt.

I går gav vi bort ett snyggt fat från IKEA som vi hade fyllt med godis:


Kortet som jag gjorde ska jag faktiskt skicka till Scrap & Hobbys månadstävling, den hittar du om du klickar HÄR. Håll tummarna för mig! Utmaningen var att använda wellpapp så det gjorde jag. Min wellpapp har jag faktiskt köpt i Scrap & Hobbys butik i Sävedalen. Så här ser kortet ut:



När vi kom hem från festen hittade jag dessa äckliga varelser i ett träd:

 

Nu ska jag passa på att tvätta och städa, underbart att kunna hänga ut tvätten! Ha det gött!

onsdag, juni 01, 2011

Gissa!!!

Idag var vi på en mycket trevlig studenfest. Vädret var kanonfint (fast lite väl blåsigt) och maten var hemgjord och jättegod!

Kallskuret, potatissallad, goda ostar med mera.
Men VAD är det där svarta på tallriken?? Inte oliven alltså...
Kan DU gissa?


Här är kortet jag gjorde till studenten.
 Attjo! Ja, lite snuvig har jag blivit... så det är väl bäst att gå och lägga sig nu och ladda för examensfesten i morgon!